Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - V. Spådomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 236 —
den andre otåligt. — För tredje gåugen
upprepades tecknet, och knappast hade det sista
slaget doft skallat genom natten, förrän
dörren till en förfallen koja, hvilken stödde sig
emot muren af ett palats, öppnades, och en
gubbe, med en brinnande fackla i handen,
syntes på tröskeln.
"Hvilka ären J?" frågade han allvarsamt.
— "Vänner af upplysning," var det korta,
troligen öfverenskomna svaret. — "Välkomna
då i min ringa boningsvarade gubben och
lyste dem in, samt tillslöt sorgfälligt dörren.
JNtu först kunde de ankomna riktigt betrakta
honom; ty det fladdrande fackelskenet hade
förut hindrat dem derifrån. Det våren mera
liten än stor man, och hvars kropp tycktes
utmärglad af mödor och vakor; ett hvitt skägg
krusade sig kring hans haka, och under den
svarta, vida sammetsbaretten, hvilken nedföll
öfver ena örat, framblixtrade ett par små,
oupphörligt blinkande ögon. Rummet, dit
fremlingarne infördes, innehöll ingenting
utmärkande; en säng, med tunga, grofva
förhängen, intog ena hörnet, spisen syntes på den
motsatta väggen, och bredvid den stod en
stor länstol framför ett bord, betäckt med
handskrifna folianter och pergamentsblad.
"Är ni den lärde mäster Giambattista?’3
började den ene af fremlingarne.
"Man kallar mig så," svarade gubben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
