Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - VI. Slaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-»- 263 —
Förgäfves sprängde Konradin sjelf omkring
på slagfältet, och uppmanade dem att samla
sig. Det var såsom talade han till döfva
öron. Alla lydnadens band tycktes brustna.
Somliga plundrade, andra samlade och
fördelade bytet sinsemellan, spelade derom eller
kastade af sig vapnen, för att i större
beqvämlighet kunna öfverlemna sig åt sina
rådande böjelser efter den föregående
ansträngningen under den långa och heta
sommardagen; ja, många till och med badade i Saltos
vågor, for att uppfriska sig.
"Nu är det tid!" ropade Alard de S:t
Yale-ry, och med sådan häftighet och djerfhet
bröto derpå de fransyska riddarne fram utur
sitt bakhåll, att Tyskarne, hvilka dessutom,
till råga på olyckan, i början ansågo de
annalkande vara Henrik af Castilien, som
återvände, sedan han förföljt fienden, ej fingo
tid att väpna och ordna sig eller att ens
betäcka bryggan öfver Saltö. Fransmännen
framträngde derföre nästan utan motstånd
till lägret vid Scurcola, sprängde alla de små,
oregelbundna hopar, hvilka bjödo till att
försvara sig, och det var således omöjligt för
Konradin och Fredrik, oaktadt allt deras
bemödande, att kunna samla trupperna.
Konradin rasade. I sin förtviflan nedhögg
han flera af sina egna, för att få de öfriga
att stanna. Intet kunde hejda dem i sin vilda
flykt. Då Galvano Lancia, grefve Gerhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
