Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - X. Slutet (Den 29 Oktober 1268)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skärp, som hon med egna händer virkat,
tacka henne å mina vägnar för sin trohet,
för sin orubbliga trohet intill döden, och visa
henne fläcken efter den tår, jag för hennes
skulle gjutit. Dessutom," återtog han , i det han
öfverlemnade Waldburg det förseglade
testamentet, "framför denna min sista vilja och
föreningsbrefvet på alla mina gods till min
morbroder, hertig Ludvig; men säg honom, att
min enda bön var, att han måtte ära det
uttryckliga förbehåll jag deruti gjort,
rörande de fattige. Se så, nu har jag intet mera
i denna verld att beställa. Jo, ännu en bön
till dig, Henrik; infinn dig vid foten af... "
Hans röst förstummades, och han måste
vända sig bort. Riddar Waldburg bugade
sig endast, äfven oförmögen att kunna
framspringa ett ord.
"Och du, du, Fredrik," ropade Konradin
och störtade i hans armar, "ännu en gång,
kan du förlåta mig, att jag dragit dig med
mig i förderfvet?"
"Unnar du mig då icke," svarade Fredrik
så lugn som möjligt, "unnar du mig då icke
den oförgängliga äran, att, då efterverlden
helgar en tår åt din stams olyckliga öde, den
äfven tänker på mig och säger lofvande: han
dog som trogen vän med sin vän, den siste
Hohenstaufen ?"
"Ja, ja, du har rätt," återtog Konradin,
och for med handen öfver pannan; "det herr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
