Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I köpstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Jag lefver!» kastade sig Elsa ned på golfvet och
omslöt den sjuka med sina armar.
»Elsa! Elsa! Hvad har jag förbrutit, efter fru
Ragnhild straffar mig så hårdt,» sade den sjuka med
matt röst och for med den afmagrade handen öfver
pannan. »Jag drömde, att jag var ifrån klostret. Jag
drömde, att jag åter var på Jämjö.»
Och så brast hon ut i en ström af tårar.
Elsa smekte henne och pressade sina läppar mot
hennes guldfärgade hår, hon hade själf sina ögon fulla
af tårar. Magister Nicolaus syntes både rörd och
öf-verraskad.
»Nej, nej,» sade Holmfrid, ty det var verkligen
hon, »jag har icke drömt — jag var vid Jämjö med
min man Sune Erengislesson.» Hon utbrast åter i
tårar och snyftningar. »Och han var hård emot mig,
Elsa — hårdare än fru Ragnhild. Jag förstår icke,
hvarför han var så hård.»
»Tänk icke därpå, Holmfrid!» sade Elsa. »Du
är alltför klen att grubbla öfver någontiiig. Du skall
följa med mig hem. Åh, hvilka glada dagar du och
jag ännu en gång skola upplefva’tillsammans!»
»Jag kan knappast röra en lem,» sade Holmfrid
— »huru skulle jag då kunna följa dig hem — den
långa vägen?»
»Vägen är icke lång, och jag skall sända hit en
bår. Min faders svenner skola bära dig. Du är i
Söderköping hos magister Nicolaus, min biktfader och
kyrkoherde i S. Laurentius. Du har varit här i flere
veckor. Fru Margareta har vårdat dig, men nu
väntas biskopen. De hafva icke längre rum, nu kommer
du till mig.»
Holmfrid hörde på henne, under det att hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
