Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigurd Storskägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
allt detta kram, kom en man så hastigt gåendes, att
han stötte emot Sigurd. Denne vände sig harmsen
om och höjde yxskaftet för att gifva den ovarsamme
ett slag, då han igenkände Ulf Sigvaldson. Denne
kände också igen Sigurd och blef något skamflat öfver
sin framfärd.
»Det synes,» sade Sigurd, »som vore torget
alltför trångt för två så stora män som du och jag.»
»Jag hade så brådtom,» genmälde Ulf, »och
jag gick fram, utan att se vare sig till höger eller
till vänster.»
»Nå nå, frände — ty det skola vi väl ändå
blifva, om vi icke äro det,» sade Sigurd. »Det var
ju alltid fägnesamt att råka dig, och det så mycket
mera, som jag har en tidning, hvilken skall fägna
Barbro. Men därom få vi språka senare vid en god
dryck öl. Nu skall jag köpa grannlåt åt Helga.»
»Jag tänkte nog också på slikt åt både Bothild
och Barbro,» sade Ulf.
»Hvad tänker du köpa?» sporde Sigurd.
»Bothild bad om en kvinnotaska, och åt Barbro
tänkte jag köpa ett nålhus med polerade nålar. Hon
sömmar så fagert, det lärde hon i klostret.»
Därpå vände sig männen ånyo till varorna, och
om en kort stund kom köpet till stånd. De togo
sedan vägen till Sigurds härberge. Sedan denne sändt
bort sina svenner att vattna hästarna och därefter
sadla dem, bad han värden bära in en kanna öl.
Sigurd bjöd sin gäst att dricka och göra sig besked.
Själf gick han försiktigt och såg sig om till alla sidor,
i fall någon funnes i närheten, som kunde höra
honom.
När han lugnat sin farhåga i det afseendet,
närmade han sig Ulf och sade i en högljudd hviskning:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
