Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fru Irmegard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-233
och fäste sedan ett rep om hennes fötter, sä att hon
endast mödosamt och sakta kunde gå.
Sedan blef Toste bunden. Med honom förfor
man icke så skonsamt. Man band tillsammans
händer och fötter och kastade honom under ett träd. Han
var då alldeles oförmögen att röra sig, och man
lämnade honom helt och hållet ur sikte.
Däremot omgåfvo männen ständigt fru Irmegard,
bjödo henne mat och dryck och tillkastade henne
några råa skämtord, syftande på hennes förmenta
trollkunnighet.
Efter en stund kom mannen^ som tilltalat Toste
under vägen, fram till honom och sade hviskande:
»Jag tappar min knif här — gif dig fort i väg —
båt vid stranden — ro — hämta hjälp!»
Toste kände en knif falla ned bredvid sig. Det
var dock ingen lätt sak att kunna sätta den emellan
de sammanbundna händerna och gnida repet mot
eggen^ tills det var af skuret. Det lyckades dock till
sist. Toste sträckte ut de befriade lemmarne, han
kände sig stel och styf, repet hade skurit in i hans
kött, och såren plågade honom, men därpå var nu
icke att tänka.
Smidig som en ål gled han sakta bort, krypande
på marken, tills han hunnit så långt ifrån eldarne,
att han vågade resa sig upp. Nu smög han från träd
till träd, fruktande att ljudet af hans steg kunde röja
honom. Men slutligen hade han kommit så långt
bort ifrån männen, att han vågade börja springa. Han
kastade en blick på himlen. Där var Friggs rock
Ja, då visste han, hvartåt sjön fanns, skulle han blott
påträffa båten?
Karlavagnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
