Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ännu en gång vid Skogvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
undra, hvart jag tagit vägen. Viijen I icke gå till
sängs? Jag skall inom kort vara åter här.»
Men Holmfrid ville icke^ hon följde Gudrid ned
och gick ut på gården, medan Gudrid gick in i den
stuga, h var est Björn och hon bodde. Holmfrid gick
långsamt af och an på gården, medan hon väntade
på Gudrid. Då hon åter kom helt nära Sigurds stuga,
trädde en man emot henne.
»Kom!» sade han och fattade henne i armen.
»Tiden är knapp. Följ mig tillbaka till JämjöU
»Till Jämjö aktar jag icke återvända^ förrän det
blifvit befriadt från de våldgäster, som där innästlat
sig.» Hon igenkände Sune Erengislesson, och hennes
hjärta slog hårdt af fruktan, men hon tvang sig att
visa lugn.
»Se, Holmfrid,» sade han bedjande, »jag har
vågat mitt lif för att få tala med dig här. Jag är
ensam, du kan ropa Sigurds huskarlar och låta hugga
ned mig, men du skall höra mig.»
»Tala då fort!» sade hon och drog sin arm ur
hans grepp. »Jag vet, att det tjänar till intet att
höra dig, men jag skall i alla fall göra det.»
»Jag ville föreslå dig att återvända till Jämjö,»
sade han, »och åter intaga din plats som husfru där.
Låtom oss ömsesidigt glömma det förflutna och lefva
tillsammans som makar.»
Holmfrid skrattade hånfullt.
»Jag håller dig kär,» fortfor han, »jag vill glömma
och förlåta allt. Gör du som jag!»
»Och om jag skulle glömma all den oförrätt, som
da tillfogat mig,» sade hon bittert, »tror du väl, jag
skulle glömma, att du — du, som blifvit satt till en
lagens vårdare i denna del af Östra Götland, lik en
våldsman drager omkring i landet, instämmer en vörd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
