Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett afsked
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
sådana saker i öfverflöd, därför vill jag nu se dig till
godo.» Med dessa ord sköt han också öfver hennes
hand en armring af guld.
Då Gudrid tackat honom för de dyrbara gåfvorna
och aflägsnat sig, sade han: »Herdis är nog en
storståtlig kvinna och rik, och hennes fader är en fräjdad
bonde, dock håller jag före, att Björn fått det bästa
giftet.» Han smålog mot sonen och nickade. »Kom
ihåg det, Björn,» sade han.
»Det vet jag, fader,» svarade denne, »och det ser
jag för hvarje dag.»
»Ja, ja,» återtog den gamle Sigurd,
»understundom är järn bättre än guld. Och nu, fru
Holm-frid;,» fortsatte han, »vill jag ännu en gång bjuda eder
en gåfva, och nu fån I icke neka. Se här! Det är en
skyddsbild — den är från Miklegård. Jag kan icke
säga eder, hvilket helgon det föreställer, men det är
säkert ett mycket mäktigt.»
Han tog fram en liten emalj målning, infattad i
guld med äkta pärlor. Den hängde på en kedja af
pärlor och var det kostbaraste smycke. Han lade det
om halsen på Holmfrid.
»Och nu, fru Holmfrid, skolen I gå till sängs.
Gudrid skall nog sofva hos eder äfven i natt. Jag
förstår, att 1 icke liken att vara ensam, men med
denna bild om halsen kunnen I sofva trygg. Detta
skolen I bära till minne af gamle Sigurd.»
»Tack, tack, gamle fader!» sade Holmfrid rörd
och tog hans ena hand emellan sina och tryckte den.
»Jag är icke sinnad att neka mottaga din gåfva,
fastän jag nog, äfven den förutan, aldrig
glömmer dig.»
Holmfrid gick upp på löftet, och inom kort kom
äfven Gudrid dit. Hon var mycket bedröfvad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
