Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRETAL 9
riska utvecklingen. Quiding stod mellan två
tidsåldrar, två samhällsåskådningar. Den däraf
uppkommande dualismen hos honom — hvarifrån ej
häller en Marx gick fri — är så mycket
förklarligare som han enligt egen utsago aldrig befattat
sig med läsning af socialistisk litteratur och Marx
sålunda varit honom obekant. Men hans dualism
är icke af svårare art än att den i en senare tids
ljus och kommentarier mycket väl låter, utan att
sanningen behöfver därpå bli lidande, så upplösa sig,
att Quidings betydelse är vida större som historiker
(evolutionist) än som social metafysiker, att han är
större som en relativiteternas än som »det rena
förnuftets» anhängare, för så vidt man icke utgår från
förutfattade meningar och däraf låter sig bestämmas.
Quiding begagnar exempelvis sig icke af en
Rous-seaus »filosofiska metod» för att förklara
privat-eganderättens uppkomst, utan hans metod är den
rent historiska. Det schematiska i Quidings
historiska teckning är mer skenbart än värkligt. Man må
icke förbise, att, sedan Quiding efter otroligt
mödosamma historiska studier blifvit på det klara med
såsom af Nils Nilsson förordas, är ett felgrepp af denne, ty
"engelskan är ett kolonispråk, utom-europeiskt, men icke
europeiskt". Hvilken sofism! Strindberg rekommenderar i stället
franskan. Angående detta skrifver Quiding i sin tur i en not i
hufvud-upplagan af sin samhällsbok (1886): "Herr August Strindberg
vill utbyta engelskan mot franskan. Det förra torde dock vara
ett mycket allmännare språk öfver hela jorden och lättare att lära.
Franskan har egentligen sitt hem utom Frankrike blott i
öfver-klassens salonger".
I samband härmed kan ock nämnas, att framlidna skånska
skönlitterära författarinnan Victoria Benedictsson (Ernst Ahlgren)
i ett af sina bref, dateradt d. 25 okt. 85, i hennes af A.
Lunde-gård utgifna själf biograf i — 2:a uppl. 1908 — uttalar (pag. 310)
sin icke mindre stora öfverraskning öfver att finna i Strindbergs
"Nybyggnad" — en af berättelserna i hans ett år senare utkomna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
