Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING 59
en allt strängare kritik och företaga allt flera
modifikationer. Marx^ vetenskapliga socialism har
drabbats af ett liknande öde som utopisterna förut,
samtidigt utopisterna börjat få nytt fotfäste. Härmed
förneka vi naturligtvis icke Marx? storvärk och det
vetenskapliga underlag han gifvit socialismen. *
Men lämna vi de principiella förutsättningarna
och se endast till resultatet af de båda tänkarnas
värk, så kan väl med fog sägas, att hvad Quiding
uträttat på det rent rättsliga området tämligen väl
motsvarar MarxJ insats på det rent ekonomiska,
detta desto hällre som han bekräftar Marx; sats, att
de ekonomiska förhållandena bestämma äfven ett
samhälles rättsväsen. Quidings undersökning kan
sålunda betraktas som en specialundersökning af
ka-pitalistsamhället från dess rättsliga sida. Såsom
Marx har sammanfattat proletariatets ekonomiska
teori, så har Quiding sammanfattat (om ock från
delvis andra synpunkter) proletariatets rättsliga teori.
— Våldet som jordeganderättens ursprung tyckes
*) "Socialismens utveckling från utopi till vetenskap", såsom
Engels betitlat sin bekanta, äfven till svenskan öfversatta skrift,
har man ej häller velat betrakta annat än som ett "slagord" utan
mening. "Om socialismen värkligen skulle ha blifvit en
vetenskap", yttrar sålunda t. ex. Gumplowicz (Geschichte der
Staats-theorien, 1905, p. 372), "då skulle det vara ute med den, då skulle
den vara begrafven". Den har enligt G. sitt berättigande blott i
sin sträf van efter förvärkligandet af ett socialt program. Att i
detta program döljer sig ett stycke utopi, har ingenting med saken
att göra. Sådant händer äfven andra partier, t. ex. de klerikala med
deras "kristliga stat" och juristerna med deras "rättsstat". En
vetenskap har att forska, men icke att fordra. Detta utesluter
icke att socialismens läror och kritik, såsom t. ex. Marx’
materialistiska historieuppfattning, mäktigt bidragit till vetenskapens
utveckling. — Bernstein i Tyskland och Lagardelle i Frankrike
(den revolutionära syndikalismens bekante representant) häfda
också numera socialismens karaktär af en rörelse, icke af ett
system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
