Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA AFDELNINGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
QUIDING
kvar från hedenhös, ehuru nu mera det skall heta,
att straffet förbättrar brottslingen och afskräcker
andra från brott, hvilket är en ren dikt. Snarare
värkar straffet i motsatt isyfte.
Emellertid har straffrätten fört till ett nytt slags
rättsväsen, likväl gammalt äfven det, hvarom kan
anföras åtskilligt liknande hvad som ofvan blifvit
sagdt om den ursprungliga rätten, dock att
straff-processen innebär ännu större svårighet att få
sanningen i ljuset. Därjämte har straffrätten föranledt
de lika. kolossala som kostsamma institutioner i alla
riktningar, hvilka de olika ländernas straffväsende
nu har att förete till ingen effektiv nytta, om än
det traditionella samhällets bristfälliga organisation
däraf tills vidare skulle vara i behof.
3. Formalism.
Det häfdvunnas, vanans niakt är så stor, att
den nära nog upphäfver förnuftet, åtminstone
förvandlar det till historiskt förnuft eller förmåga att
tänka sig in blott i det, som består, det
hvardag-ligen förekommande. Så kunna hundra och
tusentals år förgå, hvarunder lögner allmänt gälla för
oomkullstötliga sanningar. Vanans makt, som dödar
tanken på sak, fäster honom så mycket mera vid
formen, det enda som återstår att tänka på. Häraf
uppkommer en odlingens afart, som kallas
formalism och utmärker sig genom ängslig noggrannhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
