Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA AFDELNINGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BESTÅENDE RÄTTSORDNING
samhällen fått en så hög betydelse, måste man gå
tillbaka till den gamla klassiska republiken, som
styrdes af okunniga folkmassor, hvilka en utlärd och
smickrande talare kunde leda hvart han ville. Ända
från tiden när det skulle heta, att folket själft
regerade, fattades styrelsebesluten och äfven andra
beslut — ty då mindre än nu förstod man att dela
makten — så, att större eller mindre personal af
öfverklassen hade sammankomst, där den, som stod
högst i gods och däraf framkalladt mod, upphof sin
röst och sade sin vilja och mening, därtill de andra,
om de icke vågade motsäga, på ett eller annat sätt
uttryckte sitt amen. Fann däremot någon sig
sadel-fast nog i samhällsställning för att våga en
motsägelse, kom an på, hvilken som lade sina ord bäst.
Man upptäckte talets tjusningskraft och däri ett
medel att hänföra på sin sida församlingen. Så
uppstod den parlamentariska
styrelsefor-m e n, och talarna påfunno i omröstningen ett sätt
att visa världen, hvem som inhöstat mästa bifallet.
Hans mening, så föregafs det, kom sanningen
närmast, var den bästa och blef gällande som
församlingens beslut.
Men detta förhållande utgjorde icke något
företräde hos nämnda samhällen, utan tvärtom ett
be-dröfligt organisationsmisstag, som ock i förening
med individrättens värkningar snart förde till allas
undergång. Att folket hade makten var fullt i sin
ordning, men långt härifrån på detta sätt skulle den
utöfvats.
Icke dess mindre ha dessa första exempel på
fria folks samhällsorganism gått smittande nedåt
genom tidehvarfven, och hvarhälst efter sedermera in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
