Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE AFDELNINGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
QUIDING
Sveriges som öfriga Europas folk, när han tillråder
underklassen att i rätt tid låta »sakkännare utarbeta
förslag till en lag, som kan förbereda det nya och
bättre samhället.»
»Europas grundlag för tjugonde seklet» utkom,
som i inledningen redan anförts, anonymt och utan
något annat upplysande förord än titelbladet lämnar
från trycket första gången 1865 efter att förfin på
detta arbete användt hela 27 år. Arbetet var då
till-ägnadt »Encyklikans författare och författaren af
Julius Caesars historia» såsom »en slående protest mot
vissa ultramontana och imperialistiska läror, som kort
förut börjat i södra Europa åter resa hufvudet», och
för hvilka läror nämnda författare — hvilkas namn
och arbeten vi för vår del icke lyckats uppspåra —
med sina skrifter tyckas ha framträdt som talemän.
Grundlagen har sedan omtryckts icke mindre än tre
gånger (1873, 1882 och 1886) dels häftesvis, dels
sammanförd i band, hvarje gång med ny ändring
eller nytt tillägg, mäst å titelbladen, med hvilkas
redigering Quiding ådagalagt en ytterlig omsorg, men
så ha de också i regeln fått tjäna som »förord»*) Af
ändringarna må här blott nämnas, att i upplagan af
1873 angafs å titelbladet grundlagen vara dels
»förslag»’till en europeisk sådan, clels »Internationales
program»; — »sådant det borde vara», såsom det
heter på baksidan af omslaget på de därefter
utkommande häftena af »Slutliqvid med Sveriges lag»,
hvilken senare boktitel Quiding hädanefter begagnar som
*) Frånsedt företalet till "Europas grundlag" af 1873, är det
först under de sista åren af sin lefnad eller på 1880-talet, som
Q. låtit sina arbeten åtföljas af kommentarier, såvida hans
"Reformlära" icke bor betraktas som sådana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
