Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i tidskriftens andra årgång. Bergstedt känner icke
Marx direkt genom hans skrifter; han beklagar
att han icke lyckats komma över någon av dem,
vilka han sålunda “tills vidare endast känner av
utdrag och citationer hos andra författare”. Han
framhåller Marx’ överlägsna ande och hans
obevekliga logik, “så att om man en gång erkänner
hans premisser, blir man nödgad att ingå på de
yttersta följder som han av dem drager”. Men
dessa premisser vill eller kan Bergstedt icke
erkänna. Ej socialist — hans ekonomiska
åskådning är den borgerligt liberala — bemödar han
sig dock om att opartiskt bedöma socialismen.
I ifrågavarande uppsats “Karl Marx och hans
statsekonomiska teorier” yttrar han bl. a.:
“Vill man taga socialismen och Internationalen endast
såsom en gudlöshet, ett band av upprorsstiftare, rövare och
mördare, så kommer man aldrig till rätta med dem och det
har därför även länge förefallit oss att de
lagstiftningsåtgärder somliga regeringar beslutit eller äro i begrepp att besluta
för att hindra sektens spridning och lärornas utbredande
endast skola förvärra det onda i stället för att bota det.”
Det är ju rätt mycket sagt året efter
Pariskommunens fall. Bergstedt blev med åren dock
alltmer konservativ och hans i broschyrform
utgivna föredrag i slöjdskolan i Stockholm 1872
om “arbetet och dess villkor” är en för övrigt
skickligt gjord sammanfattning av hans tids liberala
borgar-ekonomers arbets- och egendomsteorier.
Engels’ arbete om arbetarklassens belägenhet i
England (1845) blir åberopat och citerat särskilt
av Bergman.
Såsom det i dag debatteras mellan
socialdemokrater och statskyrkopräster om huruvida “en
socialdemokrat kan vara kristen“, så dryftades det
under 1840-talet på möten och i pressen om
kommunismens och kristendomens inbördes ställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
