Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Tre svenska samhällsutopier och En svensk äktenskapsutopi - Platos stat i korrigerad bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sanktionerad religion, så finnes det ej häller kyrkor
uppförda för samhällenas räkning. Religionen är
en privat- eller samfundsangelägenhet. Kyrkor och
prästerskap som samhällsinstitutioner höra till en
förgången tid. Konst och vetenskap hållas
utomordentligt högt i ära. Och nöjena äro en lika så
viktig förutsättning för människornas välbefinnande
och trevnad som arbetet.
Liksom Plato icke givit sin idealstat något namn,
så har ej häller Quidings mönstersamhälle fått
något. Quiding säger endast att det är “Platos
stat i korrigerad bild“, ett rätt missvisande sätt
att uttrycka sig, om man icke vet vad Quiding
därmed innerst menade. Han har med detta
uttryck framför allt velat ge Plato, idealismens
filosof, ett tacksamhetsoffer som tänkare; en
beundran, som Quiding har gemensamt med alla de
äldre generationerna, vilka uppfostrats i den
klassiska bildningens atmosfär. Plato är, såvitt man
känner, den förste, vilken tecknat ett
fantasisamhälle, försåvitt icke pytagoréernas filosofstat bör
anses som sådant. Det av Quiding-Nils Nilsson
arbetskarl tecknade samhällsidealet är lika litet
som den engelske statsmannen Thomas Mores
“Utopia“ någon kopia efter Plato. Det är på sin
höjd, vad Quiding säger, en korrigerad bild därav,
så förstått att Quiding, såsom andra, upptagit
några av Platos idéer, dem Plato för rästen i sin
tur lånade av sin föregående tids andar och filosofi.
Sålunda hade Plato tagit ett mäktigt intryck av
filosofen Pytagoras’ kommunism.
Begagnar Quiding den platonska filosofins
abstrakta uttryckssätt, liksom Marx den hegelska
filosofins, så använder han å andra sidan sig även
av den historiska iakttagelsen samt drager ur det
historiskt funna och givna logiska slutsatser om
det blivande, varför Quiding gott kan säga om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
