Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Om utopierna i allmänhet och Ny värdesättning av speciellt den franska utopismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sidan en samhällsordning, som ännu ingenstädes
existerar och alltså är blott en produkt av tanken
och fantasin. Man har, såsom t. ex. Plato, utgått
från en (filosofisk) idé; det godas eller ock
rättvisans idé. Eller drager man slutledningar av givna,
faktiskt rådande missförhållanden, såsom More,
Quiding och andra nutidens realister. På basis
av dessa förhållanden har man uttänkt en
samhällsordning i syfte att få det onda hävt eller att
skapa nya lyckliga förhållanden för människorna
i allmänhet och icke endast för ett mindre tal
bland dem. Av idén blev idealet. Och ur
missförhållandena växte fram hoppet om att förvärkliga
frid på jorden och människorna en god vilja, om
idealets förvärkligande genom att rikta det sociala
arbetet på ett bestämt mål. Det är utopin i sin
högsta form, sådan den tagit gestalt hos More i
det 16:e århundradet och hos vår tids
produktivaste utopist H. G. Wells — ingen talar så
eftertryckligt om den goda viljan och hennes förmåga
att främja en ny samhällsordning som just Wells
i sina “Nya världar“. Bägge äro de engelsmän
och mellan dem står hela filen av franska, tyska,
italienska, spanska, svenska, danska, amerikanska
“utopiska“ författare med olika mål och syften
och skildringssätt.
Samhällsutopin är ofta uppblandad med
samhällssatir och tvärtom. Samhällssatiren, som åsyftar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
