Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Om utopierna i allmänhet och Ny värdesättning av speciellt den franska utopismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som en ren objektiv, mer eller mindre vetenskaplig
framtidsmålning (Donnelly, Kautsky, Bebel,
Quiding).
2. Äldre och nyare värdesättning av utopismen.
— Hur man än tänker om värdet av det utopiska
framställningssättet och konstruktionerna för
framtiden, säkert är att nationalekonomer och
samhällsförfattare i allmänhet, vilka sysselsatt sig med den
utopiska samhällslitteraturens studium, ha gjort
gällande deras påtagliga inflytande på tankar och
reformsträvanden, även då de tagit t. o. m. en
fantastisk gestalt. Det har sålunda sagts om den äldre
utopismen, att framstegen i statsinstitutionernas
humanisering, den ökade insikten om betydelsen
av allmän uppfostran, aktning för arbetet och
arbetarna i väsentlig grad vunnits genom påvärkan
av utopisk litteratur. Hela det modärna
föreningsväsendet har genom den fått en kraftig impuls.
Owens “utopiska” industriella och pedagogiska
experiment gåvo fart åt skyddslagstiftning. Mores
“Utopia” skall ha gjort ett så starkt intryck på
Henrik den åttonde att han ansåg sig nödsakad
att avlyfta en del bördor från det skattetyngda
folket och påstås t. o. m. ha övergivit sin
erövringspolitik[1]. Bergeström utgick, såsom vi sett (s. 39),
från att hans indianska brev tjänade ett gott syfte.
Mores “Utopia” och Morris’ “Nytt från en ny
värld“ stegra våra krav på den sociala framtiden,
har en deras landsman, prof. Marshall sagt, “och
äro” — säger han vidare — “så vackra i sig
själva att de skola förbli en glädje för alla tider”[2]. Synbarligen stående under Wells’ omedelbara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
