Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk socialism - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tronbestigning 1830 voro i grunden ingenting
annat än “ett intermesso i den franska
revolutionens gång“.
Samma uppfattning om människorättigheternas
allt fortfarande ofullbordade revolution träffa vi
på även hos en så betänksam svensk
historieskrivare som framlidne prof. Svedelius, vilken
spörjer huruvida franska revolutionen är slutad.
“Det är så i dessa stora samhällsrörelser att de ej äro
lika våldsamma alltigenom. Där bliver en stiltje i rörelsen
emellanåt, det synes för den ovana blicken såsom vore saken
avgjord, låt åren gå, så varder den villan nog skingrad . . .”
Den födslovånda som började 1789 pågår ännu ... ”Frihet,
allas likas lika rätt och mänsklighetens broderskap äro dock
eviga tankar, om de ock mången gång på ett vänsterhänt
sätt tillämpas.” (Inledn. till Europas och Amerikas
statskunskap, 1876, II: 174 o. 179).
Ett par andra förf. C. Fr. Bergstedt och G.
Swederus se: den förre i Paris-kommunen 1871
och den senare i kommunismen en fortsättning på
den borgerliga revolutionen 1789[1]).
2. Den franska revolutionspolitikens återvärkan
på svensk revolutionspolitik samt pressen. — Den
nya värld, som den franska upplysningsfilosofin
och den stora franska revolutionen samfällt rullade
upp för mänskligheten, fann i Sverge en rik
jordmån. Under inflytande av Voltaire, Rousseau och
Montesquieu, vilka allmänt lästes inom de bildade
klasserna, samt av Frankrikes tätt på varandra
följande revolutioner 1789, 1792, 1830 och 1848
utvecklade sig hos oss i slutet av det 18:e och förra
hälvten av det 19:e århundradet efter hand en
radikalism i tänkesätt och uppslag, som näppeligen
överträffats av en senare tid. De långt gående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
