Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk socialism - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom 1809 års författning, samlades intresset
huvudsakligen kring representationsfrågan,
ståndsväldets upphävande och ersättande med
alternativt ett enkammar- eller tvåkammarsystem. Man
agiterade för rösträtt åt kvinnor, vilka man på
motståndarhåll artigt betitlade “elektoralpigor”,
liksom underklass-männen hedrades med epitetet
“elektoraldrängar“. Almquist, diktaren och
allmogedyrkaren, ivrade i skrift t. o. m. för politisk
rösträtt åt den av alla klasser mäst ringaktade
och föraktade klassen, tjänstehjonets talrika klass.
50 år gick det emellertid om innan riksdagen med
fyra stånd blev utbytt mot en riksdag på två
kammare. Och åter står man i våra dagar inför
en ny författningsrevision, vars ståndpunkt är precis
densamma som 40-talets radikala. Längre har man
inte hunnit på politikens vädjobana.
Liksom Frankrike hade sin Patriote français,
La Réforme, Voix du peuple o. s. v., så fick
Stockholm efter hand Medborgaren, varav två
utkommo på 1700-talet och en på 1830-talet,
Patrioten, Reform, Folkets Röst, Demokraten
o. s. v.
Den av Nordenskiöld utgivna “Medborgaren”
(1788—90, 1792—93) åberopar sig på Rousseau
och Montesquieu samt är demokratisk.
“Patrioten” (1792—94) är utpräglat republikansk och
avsätter genom en av sina medarbetare F. W.
Lejonanker en socialistisk frukt, som gav prof.
Ljungberg, som vi sågo, anledning att benämna
den för “härolden för en radikalism, som icke
skyggade tillbaka för t. o. m. kommunistiska
slutföljder“. “Werlds-Borgaren” (1792) säger sig
skola föra kosmopolitismens talan, men varav dock
ingenting förmärkes — annat än skildringar om
“upplysningsfilosoferna” på Europas troner m. m. dyl.
Marseljäsen, den allbekanta franska patriotiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
