Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk socialism - Patriotismen under debatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommunistiska manifestet av 1848 och sedan i en
dogmatisk form hos den suspenderade förre franske
professorn Gustav Hervé under namn av hervéism,
men som denne sedan utvecklat till en
internationalistisk teori i sina två böcker “Leur Patrie”
(De rikes fädernesland) och “L’internationalisme“.
Marx har i sagda manifest förklarat
världsproletariatet icke ega något fädernesland,
motiverande detta därmed att man icke kan fråntaga
det vad det icke har. I vad mån han inlagt en
internationalistisk tanke i denna sats har aldrig
blivit fullt klart. Nutidens socialdemokrati, vilken
upprätthåller nationalitetsidén, har emellertid
utsagt : “Har proletariatet intet fädernesland, så vilja
vi skaffa det ett sådant.“
I den av Kautsky “utopiskt” framställda
“framtidsstaten” (i “Das Erfurterprogram”) blir det
socialistiska produktionssättet, varvid
produktionsmedlen övergå till att vara gemensamhets- eller
nationalegendom, till en början infört inom varje
enskild stats gräns. De enskilda socialistiska
nationerna komma sedan så småningom att
sammansmälta till ett enda världssamhälle, organiserat
som världsrepublik.
Hervé säger i likhet med en del sociologer
(t. ex. Gumplowicz) att det är omöjligt att på
vetenskapligt tillfredsställande sätt fixera begreppen
nationalitet och fädernesland. Kärleken till
hembygden är, anser Hervé, en naturlig känsla. Men
kärleken till fäderneslandet, “de stora
fäderneslanden”, varest slumpen låtit oss födas, är en
förvärvad, artificiell känsla, som för övrigt näres och
underhalles medelst konstlade medel i fråga om
uppfostran och undervisning. De ha haft sitt
berättigande, anser han dock. Bästa beviset därför
är att de ha uppstått och att de ha egt bestånd.
Under vissa omständigheter och epoker ha de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
