Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk socialism - Federalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beroende både i fråga om kommunikationer och
i fråga om förmedling av kulturarbetets frukter
och en fri tävlan för övrigt är rådande mellan de
över omätliga ytor fördelade kommunerna eller
associationerna. Kommunen har även i sista hand
oinskränkt beslutanderätt över sina egna
angelägenheter, varför den aldrig kan påtvingas från
“högre ort“ beslut, som den icke vill godkänna.
Fatta kommunerna beslut eller eljes vidtaga
åtgärder, som stå i strid med kulturutvecklingen, bli
de därpå själva lidande, men kanske tvingas av
utvecklingens egen lag att följa med sin tid.
Den historiska utvecklingen går i en kretsgång,
har det sagts samt gjorts gällande som en
vetenskaplig sanning. Och man har kallat denna
kretsgång “det skenbara tillbakagåendets lag“. (Se
Ferri, Socialism och modärn vetenskap, sv. övers.
1903). Denna “lag“ kan lika väl tillämpas på
reorganisation av samhällenas territoriella
omläggning som på reorganisation av samhällenas
ekonomiska omläggning. Enligt marxismen befinner
sig samhället i sin första fas på den primitiva
kommunismens stadium. I sin andra fas övergår
det i ett kommunismen rakt motsatt stadium,
utmärkt av privat egendom, privat produktion och
klasskillnad. Denna fas drives av sig själv över
till en tredje, kapitalismens fas, då produktionen
åter får social karaktär. Denna tredje fas går
med nödvändighet sin upplösning till mötes.
Samhället inträder i sin fjärde socialistiska fas,
produktionen regleras nu av samhället självt; en ny
kommunism, kommunism till produktionsmedlen, gör
sig på nytt gällande. Vad skulle hindra att inrikta
samma synpunkt på samhällenas
“distriktsförfattning“ enligt Quidings idé, om man icke är en alltför
inbiten dogmatiker?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
