Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ekonomisk socialism - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomförde åren 1831—33. Härav hans titel
“fabriksombudsman”. Han blev även vid tullvärket anställd
som kontrollant för fabrikanter och hantvärkare
samt var dessutom en mycket produktiv författare
på vitt skilda områden. Hans stora och små
ekonomiska, tekniska, politiska och historiska
skrifter uppgå i det närmaste till ett femtiotal.
I Bergman fick Proudhon en varm förespråkare.
Sin kritik av eganderätten baserar Bergman på de
teorier Proudhon framlägger i sitt arbete “Vad
är egendom?”, som utkom i Frankrike 1840. Den
proudhonska egendomsteorin framställes i en
vetenskaplig form i Bergmans 1848 utgivna skrift
“Fattigdom och rikedom eller egendomen; inledande
granskning av principerna för nationalekonomi och
rätt“; ett första häfte till ett mera omfattande
värk, som Bergman tänkte utge under den
samlande titeln “Den sociala frågan“. Skriften är,
som tidningen “Reform” i en anmälan därav (1/5 50)
rättvisligen påpekar, “den första här i landet som
systematiskt kritiserat hela den gamla ekonomin
och rätten”. Av två följande bebådade häften
skulle det ena omfatta “förslag till reformatoriska
övergångar ur det gamla i det nya sociala läget”
och det andra “utkast till en positiv och
syntetisk stats- och världsordning”, men intetdera har
utkommit. I Bergmans sociala roman ”Clara
Winqvist”, som utkom året därpå, 1849, debatteras de
proudhonska teorierna i romanens lätta
samtalsform.
Clara Winqvist är en socialt intresserad, kvicktänkt vacker
ung dam, dotter till en kamrer på en lantegendom i
närheten av Halmstad, men vilken på äldre dagar slår sig ned
som godsegare på ett gods vid Vänern. Mellan henne och
en ung Wallander, som hon lärt känna som student i
Halmstad, uppstår livliga meningsbyten om Proudhon och hans
egendomsteorier. Under sina många utrikesresor och
utrikesstudier på det merkantila området blir Wallander bekant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
