Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Makt-teorin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såsom makten och herraväldet är en
intressekamp, så är även rätten en intressekamp och av
denna reglerad. “Den första rätten uppstod”,
säger en tysk sociolog Schäffle, vilken, när dessa
ord fälldes, ännu var marxist, “ur våldets och
listens första seger“. (Bau u. Leben des socialen
Körpers, 1881, II: 62). All följande utveckling
karaktäriseras av honom som resultatet av andlig,
fysisk och ekonomisk överlägsenhet, som en följd
av en legalt och moraliskt värksam övermakt.
Grundad på andlig och fysisk övermakt är varje
mystisk förklaring av rättens och rättsprincipernas
uppkomst “ur en annan värld plötsligt inkastad i
våra samveten” falsk och konstlad. (Anf. arb.,
II: 68). “Rätt och rättvisa falla icke färdiga från
himmelen“. (II: 495). Rätt kan icke uppstå utan
makt. Den ädlaste filosof kan icke höja rätten
till en makt, om han icke förstår att vinna därför
sin tids makter, folkets ledare och genom dem
folkets massa. Makten går till tiden före rätten.
Rätten utan en kraft som gör den gällande är
otänkbar. (II: 77—78). Någon högre utveckling
av samhället och civilisationen är emellertid icke
möjlig utan idealism. Den driver oss till lösningen
av nya framstegsuppgifter. Den etiska socialismen
uppställer allt högre mål för rättsbildningen. Ingen
tid är tillfreds med sina förhållanden. Ju djupare
och allmännare den rättsligt-sedliga korruptionen
blivit, desto mer ingripa först enskilda, sedan
massan. (IV: 187).
Av maktens två beståndsdelar våldet och rätten
träder med civilisationens framsteg våldet relativt
mer tillbaka, medan rätten blir allt mer den
starkare av de två maktbildande faktorerna. (IV: 332).
Var det i en förfluten tid nödvändigt att stödja
rättsbildningen på familje- och klassövermakt, så
vore det å andra sidan falskt att därav draga den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
