Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system Nils Herman Quiding — den svenska underklassens historieskrivare - Makt-teorin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vacklande mellan de olika rättsskolorna
anmärker prof. Hägerström i Uppsala att
“man kan nu härvid diskutera, om det icke var i
bakgrunden liggande nyttighetshänsyn som gav åt den äldsta
romerska eganderättsidén, sådan den här av Ihering
framställes, dess kraft. Men säkert är att i själva idén, betraktad
juridiskt eller efter dess objektiva innebörd, låg just
föreställningen om personens naturliga makt i dess grövsta form,
denna och intet annat, såsom grundläggande egendomsrätten.
Om nu värkligen Ihering har rätt i sin framställning, har det
nämnda förhållandet en stor betydelse för uppfattningen av
privategendomen överhuvud. Om det kan sägas att den
romerska privaträtten övat ett avgjort inflytande på
rättsbildningen i hela den civiliserade världen och om den rena
maktsynpunkten är juridiskt sett bestämmande för den privata
eganderätten i dess ursprungliga form i den romerska rätten,
så har man stark anledning att antaga att detta institut även
i sin modärna utbildning skall juridiskt sett vara
genomdragen av maktsynpunkter“. (Stat o. rätt, s. 170—71).
Det är vad Quiding med sådan energi gör
gällande i sin slutlikvid med nutidens
rättssamhälle.
Rätten är grundad varken på fördrag eller på
massans, folkets “tysta” samtycke, ej häller någon
“omedveten skapelse av folksjälen”, något som
uppkommit så till sägandes av sig självt,
oförmärkt, man vet icke riktigt hur, på samma sätt
som t. ex. språket, såsom Savignys konservativa
rättskola så utomordentligt filosofiskt lär. Rätt
är helt enkelt makt och övermakt, varvid
människans ädlare känslor ingalunda varit de
avgörande. Så föga är det fallet att enligt Schäffle
ha “förmeringsdriften, d. v. s. förvärvsbegäret,
egoismen, härsklystnaden, äregirigheten samt i en
senare tid till mindre del idealism, såsom
allmänanda, människokärlek, altruism; enligt Gumplowicz
hat, avsky, antipati, avsöndringen mellan klasser,
flockar, folk o. s. v. varit “de stora stridsväckande
drivkrafterna”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
