Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“kommunisternas teoretiska läror grunda sig
ingalunda på idéer eller principer, som den ena
eller den andra världsförbättraren uppfunnit eller
upptäckt. De äro blott allmänna uttryck för
faktiska förhållanden inom en existerande klass
kamp, en inför våra ögon försiggående historisk
rörelse. “ (e. sv. övers., s. 21).
2. Närmaste anledningen till den revo-
lutionära syndikalismens uppkomst. — Syn-
dikalismen har blivit, som talesättet lyder, ut-
trycket för en politiskt trött arbetarrörelse. Grund-
ligt besviken på sitt lands riksdags- och rege-
ringspolitik, bedriven förutom av en socialdemo-
kratisk fraktion i deputeradekammaren allt se-
dan 1893, — från vilket år den franska socialde-
mokratins parlamentariska värksamhet räknas
ha tagit sin början genom inval i “kammaren“
av ett större antal socialister, varibland må näm-
nas de bekanta partiledarna Guesde, Lafargue,
Jaurés och Vaillant, — även av några socialistiska
ministrar — Millerand, Briand, Viviani — har den
franska arbetaren förlorat förtroendet för den
parlamentariska aktionen, som binder och förla-
mar mer än den frigör den kroppsarbetande klas-
sen såsom klass. I en vid syndikalistkongressen
i Amiens 1906 antagen resolution uttalades öppet
arbetarklassens leda för det eviga hänsynstagan-
det till de parlamentariska socialisternas till obe-
stämd framtid framlagda politiska argument.
“Trött på detta hänsynstagande vill den driva
sin egen klasspolitik.3) Politik fattas av syndi-
kalisten sålunda i ordets allmännaste betydelse
av offentlig värksamhet, icke den speciella gren
därav, som benämnes parlamentarism. Den re-
volutionära syndikalismen ställer sig principiellt
utom parlamentet och dagens politiska partier,
aven det socialistiskt-parlamentariska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
