Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
insmusslat efter orden “politisk rörelse“ orden “såsom
tnedel" (als Mittel, as a mean) för att sålunda få den
politiska aktionen förklarad obligatorisk, vilket tillägg
Marx lät London-konferensen 1871 ratificera (godkänna)
—- samma konferens som förberedde Bakunins uteslut-
ning ur Internationalen (Zoccoli, anf. arb. s. 137) —■ allt-
så sedan Marx’ statsauktoritära tendenser börjat taga hos
honom överhand. Förloppet relateras och motiveras i
Zoccolis anförda värk “Die Anarchie etc.,“ p. 420—21, där
programmets tyska täxt även finnes återgiven. Jfr även
Nieuwenhuis’ uppsats i Archiv etc., 28: 114. — Som i alla
händelser understuckna, böra de omstridda orden helt och
hållet lämnas ur räkningen. Man kan av denna fint för-
stå huru motbjudande politiken varit även de äldre ge-
nerationernas organiserade arbetare.
I ‘‘Socialdemokratins årh.," I: 194 finns också pro-
grammet intaget med defc understnckna tillägget.—Marx
står även inför eftervärlden som förfalskare av den rap-
port, som föranledde Bakunins uteslutning ur Internatio-
nalen. Jfr Zoccoli, anf. arb., p. 436. — För övrigt synes
den tyska socialdemokratin ha en betänklig fallenhet för
förvanskning av officiella protokoller även från interna-
tionella arbetarkongresser. Vi hänvisa som stöd härför
till den kritiska anmälan, som Michels skrivit i “Archiv
f. Sozialw., 27: 841," över förhandlingarna vid Stuttgart-
kongressen 1907, sådana de äro utgivna av tyska partiet.
M) Fabbri, anf. uppsatts i Archiv f. Sozialw., 26:
570 o. 599. Jfr även Laveleye, Den modärna socialis-
men, övers., 1886, s. 242.
Fabbri är ledare av den anarko-marxistiska riktnin-
gen av anarkismen i Italien och benämnes av Michels
som detta partis “anseddaste teoretiker”. Är som utgi-
vare av en tidskrift bosatt i Rom. (Archiv etc., 24: 220).
36) Braun, Die Parteien des deutschen Reichsteges
etc., Stuttgart, 1893. Uppgift för 1Ö07 hos Sombart, anf„
arb., s. 258.
ss) Archiv f. Sozialw., bd 24: 213—215.
Det är Netschaje/f, som gjort Bakunin till deo
“handlingens-propaganda“-man han icke var. En av dess
upphovsmän är enligt Michels den franska f. d. läkaren,
partiledaren, reformisten oc.h en av Paris’ märer (borg-
mästare) Paul Brousse, Bakunins personliga vän för öv-
rigt (enl. Sorel, Décomp. du Marxisme, p. 49). Se en
art. i “Brand“ för 17/7, 09, betitl. “Soc.:demokratins o.
anarkismens inbördes förh.“; även Zoccoli, anf. arb,, där
det faktiska förhållandet mellan N. o. B. samt de TJtiii-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
