Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Insikten om denna inträssenas identitet är pä
en gång medlet och villkoret för lösgörelsen ur
de politiska tvångsinrättningarna/’)
Vår landsman Quiding-Nils Nilsson ar-
betskarl har utarbetat en noga detaljerad
samhällsplan, byggd såviil på decentralisations-
idén, samhällenas självbestämningsrätt, som pä
den federativa principen, vars tillämpning här
visas på storslagnaste vis. Uppgjord med hän-
syn till hela Europa äger hans samhällsplan in-
trässe icke minst ur syndikalistisk synpunkt..
Nationalstaten har av honom upplösts i fria sam-
hällen, varande enheter av sukcessivt växande
omfattning, av honom benämnda krets, härad,
land(skap), rike och stat, det universella sam-
hället, mänsklighetens samhälle. Under staten
lyda riken, under riket land, under landet hä-
rader, under häradet kretsar ined var för sig
självständiga uppgifter, men organiskt samman-
bundna i fråga om angelägenheter av allmännare-
och allmännaste karaktär: frän frågor vidkomman-
de t. ex. samfärdseln, till mänsklighetens högsta
livsfrågor, såsom universalbildning, världsspråk
o. d. Storleken av kretsen, det första och
grundläggande samhället, bestämmes av honom
i första hand icke efter något geometriskt mått,
utan grundas på ett fixerat högsta invånarantal
samt produktionsförmåga.
Här finna vi åter en med Bakunins uppfatt-
ning besläktad idé, utan att dessa båda tänkare
vetat av varandra. Quiding har även visat, att
man nöjaktigt kan :<regera“, om “så vore hela
världen", med mindre än ett tjog officiella funk-
tionärer. (Se min Quiding-monografi, s. 129.)
Genom statens upplösning i självbestämman-
de korporationer, föreningar, kommuner o. s. v.
undergår nationalbegreppet ävenledes en omda-
ning i den mån nationen är stöpt i statens form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
