Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom vårt arbete. Men därmed avstå, sälja vi
icke vår frihet, den vi vilja ha oförkränkt, och
vilken vi ämna tillsammans med våra övriga
klassbröder försvara till det yttersta. (Jfr.
“Brand“, 1909, nr 17.)
Ingående ha under senare tid undersöknin-
garna om staten som arbetsgivare blivit före-
tagna av därtill kvalificerade vetenskapsmän,
särskilt med avseende på statstjänstemannens
kedjande vid statsinstitutionen och statens ma-
nipulationer att binda de personliga inträssena
vid sig. Så har en italiensk nationalekonom,
framlidne prof. Puviani, utvecklat en teori härom
under beaktande särskilt av de italienska för-
hållandena, men tillräckligt generaliserade för
att illustrera andra lands besläktade förhållan-
den.17.) Michels har trätt i hans fotspår och
prövat teorin på de tyska förhållandena, bl. a.
det i Tyskland förhärskande vitt utgrenade ti-
telväsendet.18.)
Fosterlandsidén är på återgång. Under ti-
teln “en idé som dör“ (une Idée qui meurt) har
Jules Destrée, prof. vid Nya universitetet i Brys-
sel, tillsammans med Vandervelde utgivare av
förtjänstfulla arbeten om (agrar)socialismen i
Belgien samt socialistdeputerad, i en liten skrift
upptagit frågan om fosterlandsidén. Redan ti-
teln, som han givit sin studie, “en idésom dör“r
bevisar, för att tala med Michels, hur djupt Rervés
revolutionära revisionism allestädes börjat slå
rot bland “de logiskt tänkande socialisterna".
Destrée konstaterar i denna 1906 utkomna skriftr
att i synnerhet de franska socialisterna allt mera
taga avstånd från de nationella föreställningar-
na, såsom socialisterna förut tagit avstånd till
de religiösa. Dessa anti-nationella åskådningar
få, betonar Michels, icke betraktas som enstaka,
isolerade yttringar av några vettvillingar. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>