Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidan samt svära bourgeoisin evig fiendskap.
Förmår han icke detta, så drives han visserligen
i tider av relativ fred av etiska motiv, som
kunna vara arbetarsaken till stöd, men vid varje
allvarlig konflikt skall åter med all kraft vakna
hos honom den gamla klassamhörigheten med
bourgeoisin. Oeh så skall han, sedan han förut
bedragit sig själv, även förråda arbetarpartiet".S7>
Det är ord, som kanske äga större betydelse
för vår tid än för den tid de uttalades av
Bakunin. Ty nu har socialismen ingått i det
märkliga skede, då “akademikerna" och deras
gelikar infört den socialistiska tankeförvirringen
i arbetarvärlden genom deras hållningslöshet,
inkonsekvenser, opportunism, äregirighet, tusen
kompromisser och halvsanningar.
Skrivande damer och herrar sitta exempel-
vis i arbetartidningarnas redaktioner, uppbära
sin alls icke så föraktliga lön utan att vara
mera socialister än första bästa geschäftsmakare.
Ena ögonblicket skriva de för arbetarna allt
annat än socialism, i det andra för däst borger-
lig publik, ej utan exempel i ultraborgerliga pu-
blikationer, som de själva utge. De taga sina
fasta gages lika tjänstvilligt ur socialistkassan
som ur antisocialistkassan. Deras hyckleri
överglänser t. o. m. prästernas; och arbetarna
taga geschäftet med makalös ro. Kan man då
andra på, att den socialdemokratiska prässen i
allmänhet är så borgardemokratisk i Marx’
mening, som den mästadels visar sig vara.
Men det finnes ännu en tredje form av so-
cialismens förborgerligade, embourgeoiserade för-
sumpning eller rättare en avart av, vad vi kallat,
den sociala försumpningen, nämligen inom arbe-
tarnas egen klass; en försumpning, som i be-
tydelse ställer akademikerfrågan, så betänklig
denna i och för sig kan vara. helt och hållet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
