Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sökt åstadkomma en förlikning gon om att för-
lägga den senast, nndor lörra året hållna inter-
nationella fackkonferensen till Paris, och har
därmed don franska landsorganisationen åter
ujorr, sitt inträdo i faclcföronings-Internationalen.
Utmärkande för den franska faekförenings-
nuutraiiteten är .sälimda. atr. don är noutral
utåt gent omot partipolitik, ställande sig icke i
något partis tjänst, men imtfc positivt hävdande
sin självständighet och initiativrätt, medan den
trade-unionistiska, den engelsk-tyska fackför-
oningsneut-raliteten är både politiskt indifferent
och principiellt passiv inåt .såväl som utåt,
endast sysslande med “arbetarklassens fackliga
organisation omedelbart berörande frågor", så-
som de påbjudande: orden lyda i ovannämnda
Am sten lam- konfe ren sen s ii^ka resolution.
Vi ha fömt (sidan oOi omtalat hur don
engelska arbetarvärldens charriströrelse över-
gick till att bli en “fredligt fackföreningsrörelse
med förbättrandet av arbetarklassens existens-
villkor inom bestående samhäll sram såsom dess
fiida niai. Ti 11 lönesystemets avskaffande och
.■dit därmed samma;i hängandr sträcka sig ieke
dess krav och strävanden. lU-dan på don gamla.
Internationalens första kongress (1866) upp-
manades de engelska fackföreningarna (trade-
unions). att “icke endast nöja sig med en för-
höjning av lönerna, utan sluta sig tillsammans
för genomförande av arbetarna» fullständiga
frigörelse".*5*)
Den tyska s. k. fria <“ so c i al d ernokratiska“)
fackföreningsrörelsen är bildad efter den engelska
och för den skull till sina grunddrag denna lik.
Varför den speciellt skall kallas socialdemokra-
tisk är för en utomstående svårt att begripa,
så mycket- mer som Branting tillsrår, att den fria
fackföreningsorg-misanonen i Tyskland “formellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
