Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som friast, våldet vara en ekonomisk potens
(kraft) samt den revolutionära terrorismen enda
medlet att förkorta det gamla samhällets mör-
dande (mörderisch) dödssmärtor och det nya
samhällets blodiga födslosmärtor.7) Den direkta
aktionen framträder i många former: bojkott,
label, obstruktion, sträjk med alla dess modifi-
kationer, yttre påtryckning, massmöten, pro-
klamationer affischerade på offentliga platser,
gatudemonstrationer, “passivt motstånd“, vägran
att göra vissa “statsborgaren" åliggande skyl-
digheter mot staten o. s. v. Men barrikadstri-
derna tillhöra även för syndikalismen en histo-
risk, förgången tid.
Över dem alla står den sociala, revolutio-
nära generalsträjken.
Den sociala generalsträjken är icke någon
syndikalismens speciella uppfinning, ehuru kand.
O. Järte med hantvärkslärdomens (ett Schopen-
hauer-Duhringskt kraftord) vanliga halvlärdom
påstår, att “anarko-socialismens apostlar i gene-
ralsträjken vilja se ett splittermodärnt kamp-
medel"; och “röja de“, menar han, “även häri-
genom en av sina svagaste sidor: bristande
historisk insikt“.8) När man såsom hr Järte
söker återföra dess idé till “Israels barns uttåg’
ur Egypten“ och till andra liknande “folkvand-
ringar", så slår man helt visst över i det absurda.
För att begränsa våra historiska utflykter till
nutiden, så må här erinras, att den diskutera-
des på tre av gamla Internationalens kongres-
ser: 1866, 1868 och 1873.9) Mirabeau, den stora,
lågande revolutionstalaren, gav generalsträjken
dess första formel i modärn mening, när han i
franska nationalförsamlingen 1789 utslungade
orden: “reta icke detta folk, som blott behöver
lägga armarna i kors för att bringa hela maski-
neriet att stanna“. (Se Roller, “den sociala ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
