Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nat till en arbetsgivare, utgör det intyg om att
de hos honom anställda arbetare äro organise-
rade och betalta efter fackföreningstariff. Den
franska landsorganisationen utger även ett märke
eller en label med “välstånd och frihet" till
devis till tecken på att ifrågavarande syndikat
är anslutet till C. G. T. Såväl bojkott som
label äro införda från England och Amerika, där
4essa kampmedel med förkärlek komma till an-
vändning i enlighet med de kommersiella idéer,
varav i synnerhet Amerikas arbetarrörelse är
genomträngd.
Nu nämnda kampmedel äro riktade mot ar-
betsgivarna och arbetsgivarsystemet i allmän-
het taget, däri inbegripet naturligtvis även staten
och kommunen som arbetsgivare.
I sin taktik mot staten — regering och
riksdag — begagnar syndikalismen sig likaledes
av ett liknande tryck, som fackorganisationerna
använda mot arbetsgivarna, ehuru påtrycknings-
medlen här äro av en annan karaktär, nämligen
intensivt iscensatta gatu- och folkmötesdemon-
strationer, politisk storsträjk, manifestationer och
protestproklamationer anslagna på gator och torg
med mera den direkta aktionens yttre påtryck-
ningar, “pressions exterieures", allt i syfte att
sätta massorna i rörelse till förhindrande eller
upphävande av reaktionära lagar och förordnin-
gar, vilka kunna otillbörligt begränsa proleta-
riatets rörelsefrihet eller göra befintliga arbetar-
lagar illusoriska. Däremot sätter syndikalismen
ingen lit till sådana “fredliga" påtryckningsme-
del som petitioner o. dyl. Parlamentet är för
syndikalisten bourgeoisins representant, som stif-
tar arbetarlagar endast under proletariatets på-
tryckning; och vilkas värde står i förhållande
till proletariatets eget uppträdande som makt-
faktor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
