Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klass av styrande, som ordnar och ställer för
hela folket. Den äldre Liebknecht, innan han;
ännu hade blivit den tillfällighetspolitiker och
politiska ord jonglör han sedan blev, gav uttryck
åt den syndikalistiska uppfattningen, då han
bestred, att socialisterna kunde utöva något di-
rekt inflytande genom sina tal i riksdagen eller
genom sina anföranden vinna riksdagsledamöterna
för sina läror eller genom sina tal där sprida
några sanningar bland massan, som de icke
kunde sprida bättre på annat sätt. (Jfr sv.
övers, av “parlamentarism o. generalsträjk“ av
Friedeberg, s. 15).
Ett antagande från ungdemokratiskt håll,
att den syndikalistiska kampmetoden utan par-
lamentarisk aktion eller, som man säger, riksda-
gens utlämnande helt och hållet åt de borger-
liga partierna endast komme att medföra upp-
hörandet av all självständig fackföreningsvärk-
samhet samt öka det politiska förtrycket genom
inskränkning av yttrande-, tryck- och försam-
lingsfriheten och varjehanda lagförbud i syfte
att omintetgöra arbetarnas föreningsfrihet, kan
vid första påseendet blotta en betänklig sida i
den syndikalistiska metoden, men synes mer
betänklig än den är i själva värket. Franska
arbetsklassens historia har visat, att t. ex. fack-
föreningar kommit till stånd i Frankrike under-
tider av strängaste förbud för arbetarförenin-
gars bildande, såsom under tiden efter kommu-
nen 1871, och med regeringens fulla vetskap.
1884 års fackföreningslag kom just till för att,
såsom regeringen hoppades, leda den franska
fackföreningsrörelsen in på de s. k. lagliga vä-
garna, men som icke till fullo lyckats. Man må
förövrigt försöka sig på en dylik restrektiv par*
lamentspolitik, som Z. Höglund ser i syne. Ar-
betarnas revolterande mottrvck skulle säkerli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
