Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dikat och kunna av- och tillsättas såsom syn-
dikatet för bäst finner. De centralistiska för-
bunden välja däremot styrelse på vanligt “de-
mokratiskt" vis genom omröstning på sina för-
bundskongresser, vilka hållas med ett eller flera
års mellantid.
Bokarbetarförbundet (typografer m. fl. arbetarkate-
gorier) anföres vanligen som typ för de centraliserade
förbunden. Bildat 1881, är det ett av de äldsta, om icke
det äldsta av nu existerande förbund. Det håller sin kon-
gress icke oftare än vart 5:e år, då förbundsstyrelsen
väljes efter listval och för en tid alltså av 5 år. Som ett av
de minst revolutionära förbunden har det också egen
sträjkfond och egna understödskassor (för sjukhjälp, be-
gravningshjälp, reshjälp, arbetslöshet o. s. v.). I sträjk-
understöd har det hittills betalt till sträjkande medlem-
mar 8 fr. 50 c. (2 kr. 50 öre) per dag och sträjkande un-
der 13 veckor; i sjuk- och arbetslöshetshjälp 2 fr. (kr.
1:44) o. s. v. I ett som allt har under 5-årsperioderi
1901—06 i understöd utbetalts 784,800 frcs eller i medel-
tal per år 156,960 frcs. Kontingenten är också efter
franska förhållanden stor eller 2 francs per månad och
medlem. Förbundet är uppdelat i sektioner och enligt
statuterna skall förklaring av sträjk undei’ställas central-
kommitténs beslut. Sträjkförklaring föregås vanligen
efter värkställd omröstning (referendum), så även bland
gruvarbetarna, vilkas förbund bildades 1883, bland ba-
garna (i Seine-distriktet) och andra s. k. reformistiska
förbund. Omröstningen värkställes bland alla såväl orga-
niserade som oorganiserade inom samma företag (entre-
prise).38)
Vid förestående konflikter inom de federativa
förbunden ingå även rapport till deras resp. “fe-
deralkommittéer, men kommittén kan icke för-
bjuda konflikten, men väl, om den därtill finner
skäl, avråda den.
De s. k. nationalsyndikaten, varav för när-
varande finnes som sagt blott tre, däribland
järnvägsmännens nationalsyndikat, äro mera cen-
tralistiskt än federalistiskt organiserade. De
äro ävenledes fördelade på sektioner; järnvägs-
männens syndikat omfattar f. n. 178 sektioner
med en gemensam centralkommitté, till vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
