Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Sången. Tinget på Ithaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
laga i ordning för resan vår kost i ordentliga käril,
vinet i krukor och männernas märg, det närande kornmjöl,
packat i tätaste säckar av skinn. Jag samlar bland folket
strax frivilliga följesmän, och skepp det ju finnes
runt här på kusten av Ithakas ö, både nya och gamla;
därav det yppersta väljer jag ut, och därefter vi hastigt
göra det klart och begiva oss av på oändliga havet."
Sade Athene, den dotter av Zeus; men Telemachos dröjde
länge på stranden ej mer, när han gudomens stämma förnummit.
Strax till palatset han skyndade hem med bekymmer i hjärtat,
hemma i huset han fann de manhaftiga friarna syssla,
flående skinnet av får och svedande svin uti hallen.
Gick då Antinoos fram med ett skratt till Telemachos’ möte,
kramande honom i hand och till ynglingen talte och sade:
"Hetsige yngling, som talar så stort, låt icke ditt hjärta
vidare ruva på ont, det vare sig ord eller gärning,
utan var lustig och kom som förut nu att äta och dricka!
Och alltsammans det där skola nog dig achaierna skaffa,
skepp och en utvald roddareflock, och till heliga Pylos
kan du begiva dig snart för att efterhöra din fader."
Honom Telemachos svarade då, den vettige yngling:
"Nej, mig omöjligt, Antinoos, är att med lugn ibland eder
trotsiga, sitta till bords och njuta behagligt min trevnad.
Är det kanhända ej nog, att I friare länge tillförne
skövlat en mängd av mitt ädlaste gods, när jag ännu var liten?
Nu, då jag redan är stor och båd’ hör och begriper vad andra
människor säga, och modet alltjämt mig växer i bröstet,
skall jag försöka att skicka på er den förgörande döden,
sedan i Pylos jag skaffat mig hjälp eller också här hemma.
Ja då, jag reser, den färden jag sagt, skall om intet ej bliva,
fast jag får låna mig skepp; ty jag äger ju icke ett fartyg
eller ett roddarelag; så tycktes er bättre väl vara."
Sade och drog ur Antionoos hand sin egen med lämpa.
Friarna hade i huset nu brått med att laga sin måltid,
medan de gjorde av ynglingen narr med försmädliga stickord.
Någon då yttrade så av de övermodiga unga:
"Visst ja, nu stämplar Telemachos död kantänka emot oss.
Antingen tar han försvarare med från det sandiga Pylos
eller ock ända från Sparta, ty se, han är ivrig förskräckligt,
eller han ämnar sig hän bort till Efyras bördiga nejder
för att förskaffa sig hem därifrån livsödande gifter,
som han kan lägga i bålen en dag att oss alla förgöra."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
