Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde Sången. I Sparta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klagade, unga och gamla, så många som funnos i huset,
och till dem under snyftningar nu Penelope talte:
"Kära väninnor, på mig har Olympiern sorgerna hopat
mer än på alla de kvinnor med mig uppväxte och föddes.
Först har jag mistat min ädle, min lejonhjärtade make,
som var bland danaer främst uti allsköns lysande dygder,
hjälten, vars rykte sig brett över Hellas och innersta Argos;
nu är ju också min älskade son av stormarna bortryckt
utan beröm från sitt hem, och jag intet förnam om hans resa.
Grymma! och icke en enda av er kunde falla på tanken
att få ur bädden mig väckt, fastän gott I vissten det alla,
när han begav sig ombord på det rymliga, svärtade skeppet.
Hade jag vetat blott, att han hade den resan i sinnet,
skulle han stannat här kvar, hur gärna han än ville fara,
eller han skulle mig lämnat som död här hemma i huset.
Skynda nu någon och spring att den åldrige Dolios kalla,
svennen, som gavs av min fader mig med, då jag reste hitöver,
och som min trädgård sköter nu om; han må strax till Laertes
vandra och sitta hos honom och allt för den gamle berätta,
ifall möjligen denne ett råd i sitt hjärta kan hitta,
vandra bland folket ut och sig jämra för alla, som lystna
äro att hans och Ulysses’ ätt ifrån jorden förgöra."
Henne svarade då Eurykleia, den kärliga amman:
"Älskade barn, du må döda mig nu med förgörande kopparn
eller behålla vid liv i ditt hus; jag vill intet fördölja.
Vetande var jag om allt, och jag gav honom vad han befallde
både av mat och av vin, men högtidligen lät han mig svärja
intet att säga för dig, förrän tolvte dagen var inne,
eller du själv honom saknat och hört, att han rest sina färde,
så att din däjliga hy du ej måtte fördärva med tårar.
Men gå och bada dig nu och kläd dig på kroppen i nyrent,
stig så ditupp i ditt ovangemak med ditt följe av tärnor
och bed Athene om hjälp, den dottern av Zeus med egiden,
ty hon är mäktig att också för död honom skydda allt framgent.
Skona den gamle, så plågad förut; och jag skulle väl mena:
icke är Arkesiadernas ätt för de saliga gudar
helt förhatlig, än lämnas väl kvar någon ättling att härska
över dess höga palats och de vitt kringliggande marker."
Sade och stillade drottningens sorg och hämmade gråten.
Strax nu att bada hon gick och sig klädde på kroppen i nyrent,
steg så ditupp i sitt ovangemak med sitt följe av tärnor,
fyllde med offerkornet en korg och bad till Athene:
"Hör mig, du aldrig betvungna, du dotter av Zeus med egiden!
Om någon gång i sitt hus den mångförslagne Ulysses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
