Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde Sången. Ulysses' överfart till Ithaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pallas Athene till sist, den dotter av Zeus med egiden.
Bägge de sutto nu ned invid foten av helga oliven,
stämplande undergång åt den trotsiga friareskaran.
Först till orda då tog strålögda gudinnan Athene:
"Ädle Laertesson, du mångförslagne Ulysses,
eftertänk, hur din hand må de trotsiga friarna drabba,
vilka i tre års tid sig hoverat som herrar i huset,
och som med skänker begära till viv din däjliga maka.
Hon, där hon längtande sitter i sorg och förbidar din hemkomst,
håller dem alla vid hopp, och var enskild giver hon löften,
skickande bud omkring, men i hjärtat tänker hon annat."
Henne svarade då den mångförslagne Ulysses:
"Ve mig, jag skulle helt visst liksom Atreus’ son Agamemnon
gått i mitt eget hus en förgörelse ömklig till mötes,
hade ej du, o gudinna, mig nu allt berättat och varnat.
Väv nu ihop någon plan, hur i stället på dem jag må hämnas.
Stå vid min sida du själv och gjut dristighet in i mitt hjärta,
som när förstörelsen gick över Trojas strålande tinnar.
Ville du likaså nu, Strålöga, mig träda till bistånd,
skydde jag ej att i strid trehundra fiender möta,
höga gudinna, med dig och din mäktiga hjälp vid min sida."
Honom svarade då strålögda Athene och sade:
"Ja, förvisso jag själv står dig bi, och min blick skall dig följa,
när vi begynna vårt hämnarevärv, och jag tänker, att mången
skall med sin hjärna och blod få bestänka det rymliga golvet
snart av de friare bålde, som nu förtära ditt goda.
Dock, jag skall göra nu först dig omöjlig för alla att känna,
sammankrympa din glänsande hud på de smidiga lemmar,
taga från huvudet bort gullglänsande håret och lumpor
kläda dig på, vilka äckla envar, som bäraren skådar,
och dina ögon, så sköna förut, skall jag rinnande göra,
så att för friarnas hop du helt vedervärdig skall synas
och för din maka och son, den du lämnade kvar uti hemmet.
Själv skall du först utav allt nu begiva dig hän till den herden,
som över svinen har vård, ty trogen han är dig av hjärtat,
liksom han också din son och den kloka Penelope älskar.
Borta hos svinen han finns, där vid Koraxklippan de beta,
havande nära intill Arethusas flödande källa;
ållon där vankas för dem, och ur mörka och skimrande källan
dricka de; sådant ger hull och en dallrande fetma åt svinen.
Stanna hos honom och fråga om allt, när I sitten tillsammans,
medan till Sparta jag går, där kvinnorna äro så fagra,
för att din älskade son, din Telemachos kalla tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
