Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde Sången. Ulysses röjer sig för Telemachos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talande vänligt till dem, men de skola nog icke det minsta
lyda din bön, ty förgörelsens dag är redan dem nära.
Nu till en annan sak, som jag beder dig lägga på hjärtat.
När jag blir manad därtill av den rådslagsrika Athene,
ger jag med huvudet åt dig en nick, och när detta du märker,
flytta då undan och lägg i förvar däruppe på kammarn
alla de krigaredon, som hänga i gästabudssalen,
alla ihop, men med vänliga ord låt friarna höra
detta som skäl, om de sakna dem se’n och efter dem fråga:
"Bort jag dem flyttat ur röken; ej mer de nu likna de vapen,
vilka Ulysses lämnade kvar, då han reste till Troja,
utan de mistat sin glans, så långt som röken har hunnit.
Därtill ett viktigt skäl Kronion i sinnet mig ingav:
lätt I ju kunden, om heta av vin I begynten en träta,
råka att såra varann och skämma så gästabudsbordet
och edert friarevärv, ty en fara är lockande stålet."
Lämna blott tvenne av svärden där kvar och tvenne av spjuten
jämte två oxhudssköldar för oss till att taga på armen,
så att vi finna dem strax, när framåt vi storma till angrepp:
dem skall Athene förvirra på stund och den vise Kronion.
Nu till en annan sak, som jag beder dig lägga på hjärtat.
Minns nu, så sant som du föddes av mig och av konungablodet:
ingen må veta därom, att Ulysses är kommen tillbaka;
varken Laertes må veta därom eller herden, vi gästa,
eller Penelope själv eller någon av folket i huset,
utan blott du och jag, för att kvinnornas sinne bespeja.
Mången vi torde väl ock ibland tjänarna hinna att pröva,
både vem ännu oss två vill av hjärtat ära och frukta,
och vem det glömmer och visar förakt för sådan en yngling."
Honom hans strålande son då svarade åter och sade:
"Fader, jag hoppas förvisst, du med tiden skall känna mitt hjärta,
och du skall se, att jag icke är slapp eller flyktig till sinnes.
Dock, att denna din plan skulle bliva till gagn för oss båda,
tvivlar jag på, och jag beder dig själv att saken betänka.
Länge det dröjer och spiller blott tid, om envar du skall pröva,
vandrande åkrarna kring medan friarna trygga i huset
öda din egendom bort utan hejd eller minsta förskoning.
Dock det råder jag till, att du kvinnorna noga bespejar,
vilka som akta dig ej, och vilka som blivit dig trogna.
Men att till gårdarna vandra omkring för att männerna pröva
tycker jag icke är värt, utan hellre att göra det sedan,
om du fått verkligen varsel om hjälp från Zeus med egiden."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
