Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde Sången. Ulysses inkommer till staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vittne den frejdade konungens härd, dit nu jag är kommen:
återkommen försann är Ulysses till fädernejorden,
där han nu dväljes och vandrar omkring och bemärker vart illdåd,
medan han stämplar på ont emot samtliga friareskaran.
Sådan en fågel för mig, där jag satt på det toftade skeppet,
tedde sig nyss; jag förkunnade strax för Telemachos varslet."
Svarade kloka Penelope då och sade till honom:
"Måtte uppfyllelse vinna det ord, som du sade, o främling!
Då skall du vänlighet stor, som ej sparar på rikliga skänker,
röna av mig, så att vem som dig ser, skall prisa dig lycklig."
Så med varandra de skiftade ord, där de sutto tillsammans.
Men framför konungens hus med skrävel och trotsiga later
friarna roade sig med att kasta med diskus och lansar
ute på gårdens jämnade plan, där de brukade leka.
Dock, när middagstiden det led och boskapen anlänt
utifrån landet runt, av de vanliga herdarna driven,
talade Medon dem till, den härold, som mest utav alla
funnit inför dem behag och som alltid var med dem vid bordet:
"Ynglingar, sedan I nu er med tävlingslekarna fröjdat,
träden i huset härin, så att laga vi kunna vår måltid;
ty att få äta sin middag i tid är icke det sämsta."
Så han sade; då bröto de upp och maningen lydde.
Men när de trädde så in i det väluppbyggda palatset
lade de mantlarna av uppå raden av stolar och troner.
Därpå de slaktade frodiga får och de vackraste getter,
slaktade hulliga svin och tillika en kviga ur hjorden,
lagande middagen till. — Men Ulysses och ärlige herden
gjorde sig färdiga nu att från landet bege sig till staden.
Först Eumaios till orda då tog, svinherdarnas förman:
"Främling, då alltså du önskar bestämt att bege dig till staden
redan i dag, som min herre det bjöd — ty för min del jag hellre
önskat att hava dig kvar som vaktare här över gården
men jag för honom är rädd och försynt, och jag fruktar, att bannor
sedan jag finge, och hårt är att tadel få höra av husbond —
nå ja, så låtom oss gå, ty mera än hälften av dagen
redan är liden, och kallare snart det bliver mot kvällen."
Honom svarade då den mångförslagne Ulysses:
"Gott, jag begriper och hör, du talar till en, som förstår dig.
Ja, låt oss gå, men du följa mig skall nu ända till staden;
låna mig även en stav, om en färdigskuren du äger,
som jag kan stödja mig på, ty I sägen, att vägen är halkig."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
