Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoandra Sången. Dråpet på friarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då du har mördat en man, som på Ithakas ö bland de unga
alltid den ypperste var. Nu skola dig gamarna äta."
Sålunda ropte envar, ty de trodde, att icke med vilje
mannen hade skjutet ihjäl, och de dårarna varsnade icke,
att de i dödens nät voro själva nu fångade alla.
Bister i uppsyn svarade då den förslagne Ulysses:
"Ha, I hundar! Förvisso I trott, att jag aldrig tillbaka
komme från troernas land, då I jarvens mitt hus att föröda
och att besova med våld mina tjänande tärnor i huset
och till min drottning som friare gå, medan ännu jag lever,
utan den minsta försyn för de saliga gudar i himlen
eller för människors dom, som bidar i kommande dagar.
Men uti dödens nät I ären nu fångade alla."
Sagt, och de alla, betagna med ens av den bleka förfäran,
blickade ängsligt omkring för att finna från döden en undflykt.
Endast Eurymachos höjde sin röst och svarade honom:
"Är du Ulysses själv, Ithakensiske hjälten, som hemlänt
då har du klandrat med fog, vad achaiernas söner förövat.
Mycket de dristat sig till i ditt hus och mycket på fälten.
Dock, där ligger den mannen nu död, som allena bär skulden;
ty det Antinoos är, som förvållat det onda här skedde,
icke så mycket av längtan och lust att få äkta din maka,
utan på annat betänkt, fast Zeus lät det icke fullbordas.
Ty han till konung här över Ithakas blomstrande rike
ämnade göra sig själv och din son försåtligen mörda.
Dock på sin gärning han ligger nu död, men visa dig skonsam
du mot ditt folk, så vilja ock vi dig offentligen gälda
allt vad som ätits och druckits här upp av ditt gods i palatset,
och vi dessutom en bot, till ett värde av tio par oxar,
gälda envar dig i koppar och guld, till dess att ditt hjärta
blidkas igen, ty till dess har förvisso du skäl till att vredgas."
Bister i uppsyn svarade då den förslagne Ulysses:
"Nej, om I gåven mig ock, Eurymachos, allt vad I ägen,
hela det gods, I av fäderna ärvt, och vad mera I kunden,
hölle jag ändå ej längre tillbaks mina händer från mordet,
innan jag hämnats i grund på er friare all eder fräckhet.
Eder det ståndar nu fritt att träda emot mig och kämpa
eller att fly, ifall någon av er kan sig frälsa från döden,
men jag vill tro, att det icke blir en, som förgörelsen undgår."
Sade. Då domnade hjärtan och knän på friareskaran.
Åter Eurymachos höjde sin röst och till friarna ropte:
"Vänner, den mannen ej håller tillbaks sina mordiska händer,
utan då kogret han fått i sin hand och den glättade bågen
håller förvisso han på med att skjuta från glänsande tröskeln,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
