- Project Runeberg -  Kort handbok i hönsskötsel för Sveriges jordbrukande befolkning /
31

(1890) [MARC] Author: Ferdinand Flygarson - Tema: Birds
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Värpning, rufning och kläckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 31 värpa; men att denna beräkning icke håller streck, derpå finnas många exempel, bland hvilka vi endast vilja anföra, att en höns- egare i Amerika observerade en brun Leghornhöna i sin i öfrigt utmärkta stam, hvilken han lät lefva i 10 år, under hvilken tid hon sammanlagdt lerinade 2,151 ägg. Värpningen upphör: i regel tvenne gånger om året, vid ruf- ningen på våren och vid ruggningen på hösten. Efter denna sista period börjar värpningen vanligen ej förr än i Januari må- nad. Sådana djur, som icke ruftvar (t. ex. Leghorn, Houdan m. fl) värpa utan uppehåll till ruggningen, hvilket för äggprodu- centen är en fördel. : Ett normalt ägg är, som bekant, af eliptisk form med en spetsigare och en mera rund, trubbig, ända samt har ett slätt och likformigt bildadt skal 'af hvit, brun eller rödgul färg i flere nyanser. Skalet omsluter en hinna, som skiljer detsamma från hvitan, hvilken i sin tur omsluter den med en hinna omgifna gulan. På gulan finnes »groddfläcken» der befruktningen sker och kycklingens utveckling börjar. Från dessa normala ägg träffar man ofta afvikelser, af hvilka vi vilja omnämna följande: ägg med ojemna skal, hvilka aldrig böra användas till rufning, emedan afkomman gerna värper lik- nande ägg; skinnägg (vindägg) utan skal, hvilka uppkomma genom bristande tillgång på kalk eller ock genom hönsens allt för stora fetma; s. k. tuppägg, hvilka icke innehålla någon gula, utan endast hvita och skal, äro mycket mindre än vanliga ägg och beror på att gulans utveckling i äggstocken sker långsam- mare än hvitans afsöndring; ägg med 2 gulor äro större än van- liga ägg, och bero derpå att 2:ne samtidigt lossna från äggstocken. Dessutom kunna blodfläckar, parasitsvampar m. m. förekomma i ägget, äfvensom derigenom att ett färdigbildadt ägg, i stället för att lemna kloaken, af någon orsak pressats tillbaka i äggledaren och der ånyo omgifvits med ägghvita och skal, ägg med dubbel hvita och dubbelt skal. Ljus gula är under vinter- månaderna ett ofta förekommande fel, hvilket härrör från brist på grönsaker. Genom att gifva hönsen krossade träkol, får gulan äfven en mera höggul färg. Proportionen mellan hönsens produktion af ägg har antagits vara följande: under uppväxtåret 20 ägg, första året, sedan hon blifvit fullt utveeklad, 120 ägg, andra året 130) tredje året 100 ägg, / hvarefter produktionen åter allt mer och mer aftager. Häraf kan man bedöma, huru länge man bör låta en höna lefva. Till rufning kunna äggen bevaras under 21 dygn och bibe- hålla under denna tid sin lifskraft, hvarefter den dock blir tvif- velaktig. När hönan blir ruflysten (lig sjuk, sur) visar sig detta der- igenom att hon upphör att kac S lägger sig ofta och länge i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 12:16:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hons/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free