Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Värpning, rufning och kläckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 31
värpa; men att denna beräkning icke håller streck, derpå finnas
många exempel, bland hvilka vi endast vilja anföra, att en höns-
egare i Amerika observerade en brun Leghornhöna i sin i öfrigt
utmärkta stam, hvilken han lät lefva i 10 år, under hvilken tid
hon sammanlagdt lerinade 2,151 ägg.
Värpningen upphör: i regel tvenne gånger om året, vid ruf-
ningen på våren och vid ruggningen på hösten. Efter denna
sista period börjar värpningen vanligen ej förr än i Januari må-
nad. Sådana djur, som icke ruftvar (t. ex. Leghorn, Houdan m.
fl) värpa utan uppehåll till ruggningen, hvilket för äggprodu-
centen är en fördel. :
Ett normalt ägg är, som bekant, af eliptisk form med en
spetsigare och en mera rund, trubbig, ända samt har ett slätt
och likformigt bildadt skal ’af hvit, brun eller rödgul färg i flere
nyanser. Skalet omsluter en hinna, som skiljer detsamma från
hvitan, hvilken i sin tur omsluter den med en hinna omgifna
gulan. På gulan finnes »groddfläcken» der befruktningen sker
och kycklingens utveckling börjar.
Från dessa normala ägg träffar man ofta afvikelser, af hvilka
vi vilja omnämna följande: ägg med ojemna skal, hvilka aldrig
böra användas till rufning, emedan afkomman gerna värper lik-
nande ägg; skinnägg (vindägg) utan skal, hvilka uppkomma
genom bristande tillgång på kalk eller ock genom hönsens allt
för stora fetma; s. k. tuppägg, hvilka icke innehålla någon gula,
utan endast hvita och skal, äro mycket mindre än vanliga ägg
och beror på att gulans utveckling i äggstocken sker långsam-
mare än hvitans afsöndring; ägg med 2 gulor äro större än van-
liga ägg, och bero derpå att 2:ne samtidigt lossna från
äggstocken. Dessutom kunna blodfläckar, parasitsvampar m. m.
förekomma i ägget, äfvensom derigenom att ett färdigbildadt ägg,
i stället för att lemna kloaken, af någon orsak pressats tillbaka
i äggledaren och der ånyo omgifvits med ägghvita och skal, ägg
med dubbel hvita och dubbelt skal. Ljus gula är under vinter-
månaderna ett ofta förekommande fel, hvilket härrör från brist
på grönsaker. Genom att gifva hönsen krossade träkol, får gulan
äfven en mera höggul färg.
Proportionen mellan hönsens produktion af ägg har antagits
vara följande: under uppväxtåret 20 ägg, första året, sedan hon
blifvit fullt utveeklad, 120 ägg, andra året 130) tredje året 100
ägg, / hvarefter produktionen åter allt mer och mer aftager.
Häraf kan man bedöma, huru länge man bör låta en höna
lefva.
Till rufning kunna äggen bevaras under 21 dygn och bibe-
hålla under denna tid sin lifskraft, hvarefter den dock blir tvif-
velaktig.
När hönan blir ruflysten (lig sjuk, sur) visar sig detta der-
igenom att hon upphör att kac S lägger sig ofta och länge i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
