Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
friheten att som hastigast titta in i detta rum för att se, hur det ser
ut der inne, och hvem som sysslar der just under sjelfva spöktimmen.
Vi finna der inne en ensam man, cirka tjuguåtta år gammal,
högväxt och med själfulla, vid första ögonkastet frapperande drag.
Det intressant bleka, något blaserade ansigtet omslöts af svart
hår och mörkbrunt helskägg. I skarp kontrast härtill stodo den
glänsande hvita pannan och de klara, fosforglimnoande ögonen, hvilka
med sin skimrande glans ovilkorligen påminde hvar och en, som
såg in i dem, om ormens snabba, genomträngande, men kalla blick.
Hela hans väl vårdade yttre, den fina klädseln, men framför
allt hans min och sätt att röra sig, förrådde genast obegränsad
sjelfkänsla och verldsvana.
— Intet tecken till våld, mumlar han just nu för sig sjelf, intet
spår af mitt elixir, som framkallat hennes vanmakt, skvallrar om,
hurudan hennes sista stund varit. Hon ligger der nu lugn, tyst och
orörlig, som om hon nyss insomnat, och — först i grafven skall hon
åter vakna till lif.
Ett infernaliskt leende krusade mannens läppar, när hans lugna,
kalla, känslolösa blick nu öfverflög en framför honom på en soffa
hvilande, medvetslös flickas härliga former.
Hviskande fortfor han att tala med sig sjelf:
— Sà är då ändtligen den stund kommen, då jag kan få släcka
min glödande hämd på denna stolta varelse, som kallt och
föraktfullt afvisat mig. Annu glöda helsans friska rosor på hennes kinder,
men redan i nästa ögonblick, när bara en enda droppe ur denna lilla
flaska fuktat hennes läppar, bleknar hennes ansigte, stelnar hennes
kropp. — Ve öfver dig I
Han höll den i hans högra hand befintliga lilla kristallflaskan
mot lampan, som stod på bordet midt i rummet.
Ljuset från lampan utstrålade genom en röd glaskupa, och detta
gjorde, att alla föremål i rummet sågo ut, som om de varit doppade
i blod.
Den hemlighetsfulle mannen nickade belåtet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
