- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
29

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29

nyss här förbi, och hvarhelst hon visar sig, der händer det alltid
någon olycka.

— Åh, det är väl bara inbillningl menade baronen.

— Nej då, försäkrade betjänten. Bennes ankomst till en trakt
bådar alltid ofärd. Här har hon inte visat sig på flera år, och nu
kommer hon plötsligt och spår olycka.

— Tilltalade hon dig?

— Ja, hon sa’, att Guds tålamod nu vore slut, och "att han
komme att sända oss sorg och mycken bedröfvelse.

— Sådant der dumt käringprat är väl ingenting att fästa sig vid.

I detta ögonblick vek ett elegant ekipage om i den tvära krök,

som landsvägen här gjorde, och närmade sig fort de båda männen.

— Stanna! ropade en fruntimmersröst åt kusken.

— Kusin Lilly i hviskade baronen.

Sedan närmade han sig den öppna vagn, i hvilken den unga,
vackra enksm Lilly Randow satt tillbakalutad mot svällande dynor.

— Mina ögon bedrogo mig alltså inte. Hvilken lycklig slump
att träffa er här, mio bäste kusin Ragnar! Hur mår min dyra faster,
er fru mor?

— Jo tack, hon mår bra.

— Åh.

så roligt att höra! Ett angeläget ärende förmådde mig
att så här dags resa ut för att helsa på henne. Jag gläder mig så
mycket åt att få återse henne. Vi ha ju inte träffats på så rysligt
länge. Och så förtjusande trefligt se’n att få tillryggalägga den
återstående delen af vägen i ert angenäma sällskap I

Hon ledsagade dessa ord med så smäktande blickar och ett så
ljuft leende, att hon såg rent af hänförande skön ut, oaktadt hon
redan var några och trettio år gammal, omkring tio år äldre än den
unge mannen.

Och utan att invänta något svar makade hon sig åt sidan samt
inbjöd medelst en graciös gest baronen att taga plats.

Han dolde sin förtrytelse under ett förläget leende oah satte sig
upp i vagnen samt gaf betjänten en vink att följa efter med hästarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free