Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
— Följ med då; vagnen väntar der borta, fortfor karlen, och
båda gingo snedt öfver torget bort till en väntande täckvagn.
Eida intogs under vägen af en rädd aning om stundande olycka,
och då de uppnått vagnen, och hennes följeslagare uppmanade henne
att stiga in, tvekade hon och funderade på, om hon inte ändå gjorde
klokast i att vända om.
Mannen, som såg hennes tvekan, bad hebne skynda på.
— Här är ingen tid att förlora, sade han. Grud vet, om vi
ändå hinna hem, innan nådig baronen dragit sin sista suck. Om
jag med mitt eget lif kunde rädda min gode husbondes, så gjorde
jag det utan betänkande.
Dessa ord lugnade den ängsliga flickan och skingrade hennes
betänkligheter.
Hon steg in i vagnen, mannen följde efter, drog igen dörren,
och så bar det i väg.
I nästa ögonblick tryckte mannen en med kloroform fuktad
näsduk hastigt mot flickans näsa och mun.
Hon ville ropa på hjälp, men mannen kväfde genom sin hårda
tryckning mot hennes mun hennes nödrop.
Kloroformen gjorde fort verkan.
— Ragnar! mumlade Eida och förlorade i nästa ögonblick
medvetandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>