- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
90

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

Sedan fortfor ban:

— Nåväl, måste det ske, så tjänar det ingenting till att söla,
utan låt oss då fort gripa verket an I

Pelle nickade belåtet.

— Rätt så I sade ban. Hvad tycker du för resten, borde vi inte
vända oss till Siberg, dödgräfvare, som bor här ute? Han är en
mycket medgörlig person, som för pengar är beredd till allt. Om vi
dela förtjänsten med honom, så riskera vi inte att bryta af oss armar
och ben.

Johan gillade detta förslag. Anna tycktes han dock ej ha
lyckats helt och hållet förjaga sin fruktan.

— Hvad vi nu åtagit oss är och förblir i alla fall riktigt ruskigt
och kusligt, menade han. Jag skulle bara vilja veta hvad han ska’
med liket till. Jag har just funderat på, orø han inte ä’ en doktor
eller kandidat, som vill ha det att karfva i för att lara sig, hur han
enligt alla konstens regler ska’ ta lifvet af folk. Tror du inte, att
det ä’ en så’n der prisse?

— Jo, det kan väl hända. Men det kvittar ju oss lika, hvem
och hvad han är, och hvad han tänker ta sig till med liket. Vi
uträtta uppdraget, mottaga, betalningen derför, och dermed punkt

— Nå ja, det kan du ju ha rätt i.

— Nå, låt oss då gå och tala med dödgräfvar’n!

— Bäst vore det väl ändå, om vi kunde undvara honom. Tänk,
om ipte han vill vara med om saken utan i stället änger oss!

— I det fallet kan du vara lugn. Jeg känner honom så pass,
att jag vet, det han för pengar är med om hvad som helst.

— Nå, vi gå väl till honom då.

Dermed styrde bägge två kosan bort till Sibergs ensliga
bostad.

Då de kommo i närheten af den samma, stannade de förvånade.
Att det ännu brann ljus i stugan, det hade ej förundrat dem så
mycket/ men när de nu märkte, att död gräf våren var sysselsatt ute

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free