Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
Ni har bevisat, att ni har hjärta för edra medmenniskor, och det
värderar jag hos er så mycket mer, som ni är en energisk,
handlingskraftig man, och som ni ej ger rum för någon veklig
eftergifvenhet. Det är en farlig tid för oss plantageägare. Det jäser
betänkligt bland slafvarne. De måste behandlas med fasthet, men på
samma gång med mildhet, om ett allmänt uppror bland dem skall
förebyggas. Drag inte åt tyglarne allt för hårdt, herr Willner,, men
släpp dem heller intet ögonblick, ty då äro vi förlorade I Vi sitta,
om jag får betjäna mig af en liknelse, på en krutfjärding, och
eldgnistor flyga rundt omkring oss. Om bara en enda af dem faller i
krutfjärdingen, så exploderar denne.
— Situationen är också enligt min åsigt mycket allvarsam,
instämde Willner. Men ni, herr Lehman, har alltid varit en välvillig
och rättvis herre, och jag hoppas alla edra underlydande skola tacka
er derför genom att städse visa er den trognaste tillgifvenhet,
— Ni är ännu ung, svarade millionären med ett matt leende,
och när man är ung, taxerar man alltid menniskorna öfver värdet.
Jag försäkrar er, att, om uppror utbröte, mina slafvar genast skulle
deltaga deri och intet ögonblick draga i betänkande att sköfla och
förhärja min egendom. Svåra tider stunda, i ali synnerhet för oss,
som arbeta med slafvar. Att här endera dagen utbryter ett allmänt
uppror mot Spanien, det är alldeles tydligt, och det har ju för resten
redan börjat, om också i liten skala. Men eftersom både Spanien
och insurgenterna predika slafvarnes frigörelse, så blir det vi, som till
sist få sitta värst emellan. Måtte jag ej få upplefva de skräckscener,
som då komma att utspelas!
Han nickade vänligt åt den nye öfveruppsyningsmannen och
lemnade rummet samt gick att uppsöka sin dotter.
— Xenia, sade han tankfullt, jag vill inte bedröfva dig, men
jag fruktar, det svåra tider stunda.
— Har du gjort stora förluster, kära pappa? frågade den vackra
flickan deltagande.
— Nej, mitt barn, svarade millionären, det är ingenting*att tala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>