- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
248

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248

Vårt förolyckade fartyg och lasten voro försäkrade, så att redaren
ej led någon förlust; men vi sörjde dock skutan, som om den största
förlust drabbat oss.

Kapten Strömvall hade slutat sin högst intressanta berättelse.

Han borttorkade med afvigsidan af handen en förrädisk tår.
Hågkomsten af förlusten af hans kärvunna fartyg smärtade honom
ännu, som om det händt i går.

Då han nu slutat sin berättelse, tryckte baron Ragnar varmt
hans hand och tackade honom hjärtligt, för det han med sin berättelse
så skingrat hans förut sorgsna tankar.

— Men några sådana äfventyr, som det af er berättade, ha vi
väl ändå ej att frukta på denna vår resa till Vestindien? frågade han.

— Jag vill väl inte tro det, svarade kaptenen. Någon säkerhet
är det emellertid inte heller der borta, allra minst nu, sedan de satans
negrerna blifvit frigifna nästan öfver allt. Och för resten finns det
der och har alltid funnits så rasande godt om allt möjligt slödder
och pack, som långt hellre röfva och stjäla, än de arbeta. Ja, det
lär till och med finnas sådana, som inte rata en stekt medmenniska.
Men vi ska’ hoppas, att vi ej råka ut för sådana odjur, ty det är allt
annat än angenämt, det vet jag af egen erfarenhet.

— Ja, det måtte vara ett oroligt slägte, som bor der borta i
Vestindien och Sydamerika, ty man hör ju aldrig annat än bråk och
tvister derifrån, sade Ragnar. Nu har ju åter igen ett uppror
utbrutit på Cuba.

— Ja, det var då aldrig annat än strider i de der trakterna,
instämde kapten Ström vall. Men hvad cubanarne beträffar, så ha de
nog skäl att opponera sig. De ha i alla tider blifvit så illa
behandlade af Spanien, att det ej kan förvåna någon, att de göra uppror
för att söka afskaka det tryckande oket. Och derhän går det
antagligen till sist. Spanien måste nog förr eller senare släppa ifrån sig
denna sin sista återstående besittning i Amerika.

— Det är ju heller inte mer än rätt, menade Ragnar, ty
spanjorerna ha ju från första början uppträdt som verkliga blodsugare i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free