- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
251

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

251

— Hvarför det, herr kapten?

— Jo, emedan det är af största vigt att veta, hur många
stridsdugliga män vi ha om bord till nödvärn. Det dröjer inte länge,
innan vi ha den der gynnar’n på halsen.

— Ar det en fribytare? En sjöröfvare?

Kaptenen nickade, stoppade ett stycke tuggtobak i munnen och
sade sedan, i det han visade mot horisonten:

— Jag har ali anledning att misstänka det. I går såg jag ett
par gånger samme seglare vid horisonten. Den ena gången hade
den hissat svensk, den andra gången engelsk flagg. Det kan
följaktligen inte vara rätt bestäldt.

— Jag kan knappast förstå, inföll Ragnar, hur en sjöröfvare
nu för tiden kan hålla sig på öppna sjön, då verldsmakterna förfoga
öfver så oerhörda krigsflottor. Det måtte vara en våghals, som drifver
ett sådant yrke.

— Det är naturligtvis en bandit, som satt sig i spetsen för en
skara likasinnade. Det skulle möjligen kunna vara den röde Patrik
sjelf. I så fall få vi en het dag.

— Den röde Patrik? Hvem är det? frågade baronen.

— Jo, det är just en sådan der oförvägen sjöröfvare. Det var
en tid, då han kunde ha slagit sig i ro på någon kust och lefvat
furstligt, men på senare åren tyckas hans förhållanden icke ha varit
vidare afundsvärda. Han ägde för en tolf, tretton år sedan femton
skepp och en hel armé våghalsiga tjärjackor, af hvilka de flesta nu
antingen ligga begrafna under galgen eller hvila på hafsbottnen.
Det var dumdristigt af honom att den der gången inlåta sig med
den engelska marinen på Marokkos kust. Jag var i närheten och
skall aldrig glömma den dagen. Då hade det så när lyckats Patrik
att kapa en engelsk krigskorvett. Men det kom undsättning, och
Patrik måste midt igenom den mördande korselden med sina banditer
fly till kusten. Det ena fartyget efter det andra sjönk, och när natten
inbröt, hade han ingenting mera kvar än en hand full tjärjackor
och en liten båt, i hvilken han genom de svåra bränningarna lyckades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free