Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
ne i Baracoa hade tydligen mycket underliga begrepp om snygghet
och renlighet. Utanför husen lågo stora stinkande högar af allt
möjligt afskräde, utan att någon gjorde min af att forsla bort ali
denna smörja och göra gatorna bjälpligt trsfikabla*
Här var tydligen ett riktigt paradis för råttor asgamar och
dylika älskliga varelser.
De båda herrarne begåfvo sig till guvernörens så kallade palats,
ock här tog äfven fru Lilly Randow på den mot henne synnerligen
förekommande och artige spaniorens inbjudning tills vidare sin bostad.
Redan samma afton blef det stor uppståndelse i staden.
Guvernören skyndade i kaptenens sällskap ned till himnen för
att helsa ankomsten af ett skepp, om hvilket man sade, att det på
öppna sjön öfverrnannat och tillfångatagit den fruktade sjöröfvaren
den röde Patrik tillika med allt hans manskap.
— Det fanns en tid, och det är väl nu cirka tre år sedan,
yttrade guvernören under vägen, då man der hemma i Spanien
beskyllde mig för mindre hederliga affärer.
— Derom har jag aldrig förr hört talas, svarade sjöofficeren
undvikande, och ni kan derför inte begära, att jag ska’ tala om saker,
om hvilka jag ej har någon kännedom.
— Jo, man beskyllde mig för att allt för mycket ha sett genom
fingrarne med den röde Patrik, liksom om det varit mitt fel, att han
tyckte så mycket om sig här i Baracoa. Han uppträdde här som
engelsk handelsherre, som ej gjorde någon något för när. Hvad
skulle jag väl då ha för skäl att göra lifvet surt för en kapten och
hans manskap, som tillförde staden så stora penningsummor? Månne
man ännu tänker på den saken hemma i Spanien?
— Ni kan lugna er, ty det är säkerligen för länge sedan glömdt,
svarade kaptenen. Få se, hur det nu förhåller sig med det
märkvärdiga rykte, som spridt sig kring staden.
Och detta rykte skulle i viss mån bekräftas.
Strax bakom kryssaren hade »Elvira», don José Normadas
tre-mastare, gått för ankar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
