Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474*
— Du är, tilltalade han sedan den enhände på den neger-franska,
som användes på Haiti, i din egenskap af den store kaptenens, den
väldige mannens, sändebud min vän. Jag beklagar af hela mitt
hjärta, hvad som händt, och skall veta att straffa dem, som utan
min befallning fängslade och släpade dig hit som en galen hund.
— Men då vill jag se på, du svarta kanalje, ty jag tror dig
inte mer än jämt. Ar du amiral Grolko, så nåde dig Grud, ty den
store kaptenen kommer att för alla tider undandraga dig sin vänskap.
En neger kom nu in i rummet, bärande i händerna en stor
urhålkad frukt, hvilken han ställde framför Bob.
— Hvad är det?, frågade den senare, icke utan misstroende.
— En dryck palmvin för den store kaptenens sändebud. Allt,
som finnes i skogarne och floderna, skola vi hemta åt dig, negrernas
vän; befall! bara!
Matrosen, som var mycket törstig, förde genast den egendomliga
vinskålen till munnen, men kunde inte finna någon smak i det
sötsliskiga negervinet utan ställde det åter ifrån sig.
— Hör ni, edra svarta strandröfvare, ha ni inte någon sprit?
Jag vet ju, att ni alltid lägga beslag på rom och andra spritvaror
först, när ni plundra ett fartyg.
— Nej, du den store kaptenens vän, rom ha vi inte nu. En stor
olycka har drabbat oss. Sjöstormen vände sig bort från strandens
tappre män, de blefvo slagna, och nu låter inte strandbefolkningens
vredgade gud blidka sig, innan vi tillfångatagit en hvit och offrat
honom lefvande.
Bob blef förskräckt och sprang upp, ty han hade ju med egna
ögon sett, att dessa negrer ej ryggade tillbaka för menniskooffer, ja,
icke ens för kannibalism.
Den tanken, att de möjligen kunde ta sig det orådet före att
under sång och skrål långsamt pina ihjäl honom, kom kallsvetten
att perla på hans panna.
Han hade ju en gång varit ögonvittne till en sådan scen, och
med fasa tänkte han tillbaka på den der natten, då han från Patriks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>